Nyberg: Utmaningar inom penningpolitiken
Datum
2007-05-25
Vice riksbankschef Lars Nyberg talade idag i Stockholm på ett möte anordnat av Nordea. Han diskuterade bland annat det penningpolitiska läget och sitt ställningstagande vid det förra penningpolitiska mötet.
”Att konjunkturen för närvarande är mycket gynnsam kan knappast ha undgått någon. Den internationella utvecklingen är mycket stark. I USA kan man visserligen skönja vissa svaghetstecken knutna till bostads- och fordonsmarknaderna, men å andra sidan växer de europeiska ekonomierna något snabbare än väntat. Det mesta tyder på att tillväxten internationellt totalt sett utvecklas i linje med Riksbankens prognoser. Till den positiva bilden kan läggas en förnyad optimism på aktiemarknaderna efter en nedgång tidigare i år och en ökad vilja hos aktörerna på de finansiella marknaderna att ta riskfyllda positioner”, inledde Nyberg.
”Även i Sverige är tillväxten för närvarande hög. Under våren har regeringen föreslagit nya skattesänkningar som ökar hushållens disponibla inkomster. Detta kan tillsammans med högre löneökningar bidra till en snabbare konsumtionstillväxt framöver. Även offentliga utgiftsökningar kan bidra till ökad offentlig konsumtion och produktion i ekonomin. Flera löneavtal har träffats under senare tid och utfallen av dessa ser så här långt ut att vara högre än vad som är förenligt med den löneprognos som lades i februari. Det förbättrade arbetsmarknadsläget med en lägre öppen arbetslöshet än väntat talar också för att det sammantaget finns skäl att justera upp prognosen för löneökningarna de kommande åren”, konstaterade Nyberg.
”Inflationen hittills i år har blivit högre än i februariprognosen till stor del beroende på att oljepriserna har stigit. Förutom oljepriserna har även en del andra priser stigit mer än väntat, bland annat priserna på frukt och grönsaker, som ibland kan fluktuera relativt kraftigt. Huspriserna fortsätter att öka i snabb takt även om en viss dämpning av ökningstakten har skett. Med de högre priserna på fastighetsmarknaden följer också en snabb kredittillväxt till hushållen”, påpekade Nyberg.
”Vi i direktionen konstaterade i februari att reporäntan behöver höjas ytterligare framöver för att inflationen ska utvecklas i linje med målet och att den realekonomiska utvecklingen ska bli balanserad. Vid mötet den 3 maj var vi alla överens om att räntebanan behövde skiftas upp en aning, men åsikterna om hur snabbt det borde ske skiljde sig marginellt. Jag menade att den utveckling som ägt rum under den senaste tiden motiverade att vi borde gå något snabbare fram och förordade därför en höjning av reporäntan. Det tyckte inte majoriteten av mina kollegor, och därför valde jag att reservera mig”, sade Nyberg.
”Mitt ställningstagande grundar sig på en oro för utvecklingen av flera viktiga faktorer, som jag berört ovan. Utfallen av avtalsrörelsen så här långt tyder på att kostnaderna för företagen kommer att stiga, vilket i sin tur riskerar att leda till högre inflation än väntat. Till detta kan läggas att utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt stark. Även om balansen på marknaden totalt ser rimlig ut, så kan man inte bortse från att flaskhalsar inom vissa branscher kan komma att öka lönekostnaderna ytterligare. Hushållens konsumtion kan också komma att växa mer än väntat, delvis till följd av de skattesänkningar som har aviserats av regeringen. Slutligen är utvecklingen av fastighetspriserna och den därtill knutna snabba kreditexpansionen en källa till oro, i Sverige lika väl som i andra länder”, påpekade Nyberg.
”De stora utmaningarna inom penningpolitiken just nu är enligt min mening knutna till två frågor. Den första frågan handlar om hur snabbt den stigande efterfrågan får effekter på inflationen, vilket i sin tur har att göra med hur länge vi kan förvänta en fortsatt god tillväxt utan att stöta på kapacitetstak i olika branscher. Den frågan är med andra ord starkt knuten till hur produktiviteten utvecklas. Den andra frågan gäller vilken effekt kredittillväxten på lite sikt kan få på inflationen, och här är kunskaperna dessvärre ganska små. Även om osäkerheten är stor när det gäller båda frågorna så är min bedömning att riskerna för både inflationen och den realekonomiska utvecklingen för närvarande är tydligt på uppåtsidan”, avslutade Nyberg.