Persson: Pensioner, globaliseringen och det aktuella ekonomiska läget

Datum 2006-10-09

Vice riksbankschefen Kristina Persson talade under måndagen bland annat om globaliseringen, framtida pensioner och det ekonomiska läget på seminariet "Framtiden och pensioner" anordnat av Länsförsäkringar i Jämtland.

"Framtida pensioner bestäms av den samhällsekonomiska utvecklingen och lönetillväxten. Utrymmet för löneökningar begränsas på sikt av produktivitetstillväxten. Om reallönerna stiger snabbare än produktiviteten, tappar näringslivet konkurrenskraft. Resultatet blir i slutändan en ökad arbetslöshet. Det som avgör hur Sverige kommer att klara konkurrensen och därmed pensionerna i framtiden är näringslivets och samhällets förmåga att snabbt ställa om sig när förutsättningarna ändras. Dit hör att kunna konkurrera med ny teknik, nya produkter och tjänster", inledde Persson.
 
"Riksbanken kan inte påverka produktivitetsutvecklingen men genom att upprätthålla prisstabilitet minskar osäkerheten i avtalsrörelsen och i ekonomin i stort. En hög trovärdighet för penningpolitiken har bidragit till låg inflation och till att de reala lönerna ökat snabbare det senaste decenniet än det föregående", betonade Persson.
 
"Det svenska pensionssystemet anses vara ett av de modernaste och mest långsiktigt hållbara i världen. Det tar inte bara hänsyn till den ekonomiska tillväxten utan också till förändringar i medellivslängd och arbetskraftsutbud. En lägre tillväxt i ekonomin och en sämre reallöneutveckling innebär att pensionsrätterna ökar långsammare i värde och vice versa. Vad gäller förutsättningarna för de framtida pensionerna kan det konstateras att produktiviteten de senaste dryga tio åren har ökat snabbare än tidigare och varit högre i Sverige än i de allra flesta OECD-länder. Om den trendmässiga produktivitetstillväxten förblir stark är förutsättningarna således goda att löner och pensionsrätter växer i god takt", fortsatte Persson.
 
"Andelen äldre i befolkningen ökar i alla regioner i världen, vilket innebär att många andra länder kan få ökade svårigheter att finansiera framtida pensioner. Pensionssystemen är ofta, liksom tidigare i Sverige, uppbyggda för en annan demografisk situation. Här kan det svenska samhället bidra med kunskaper och system till nytta för andra länder", tillade Persson.
 
"Den låga inflationen de senaste åren kan delvis förklaras av den ökade globaliseringen som bidragit både till en stark produktivitetstillväxt och till låga importpriser. Svenska importörer har i hög grad utnyttjat möjligheten att importera från lågkostnadsländer. Globaliseringen har även lett till ökad konkurrens. De svenska företagen har därför tvingats rationalisera och effektivisera. Allt detta har stimulerat produktivitetstillväxten och verkat dämpande på den svenska inflationen", sa Persson.
 
"En viktig penningpolitisk fråga är hur globaliseringen framöver kommer att påverka den svenska ekonomin. Å ena sidan är globaliseringen en stark kraft som kan förväntas fortskrida i många år framöver. Å andra sidan är det till exempel osäkert hur länge den kinesiska ekonomin och andra stora tillväxtekonomier kan fortsätta att växa synnerligen snabbt utan att inflationen tar fart, till exempel på grund av brist på kvalificerad arbetskraft eller av att andra problem uppstår", sa Persson.
 
"Låt mig kort kommentera det aktuella ekonomiska läget: Vid det penningpolitiska mötet den 29 augusti beslöt Riksbankens direktion att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 2,5 procent. Bakgrunden till detta var bland annat en stark BNP-tillväxt hittills i år både i Sverige och i omvärlden. Den starka efterfrågan avspeglas även i att hushållens skuldsättning och huspriserna fortsätter att stiga samt att arbetsmarknaden utvecklas starkare", sa Persson.
 
"Huvudscenariot i vår senaste inflationsrapport innebär en fortsatt stark tillväxt i omvärlden. Men det saknas inte risker för att den globala ekonomin bromsar in betydligt snabbare. Frågan är hur länge Kina kan fortsätta att öka investeringarna med omkring 30 procent per år, utan att ekonomin överhettas. En relaterad fråga är hur länge investerarnas förtroende för den snabba utvecklingen i Kina består. Det finns även risker med utvecklingen i USA. Det har redan skett en kraftig dämpning på bostadsmarknaden som tidigare bidragit till tillväxten. Om bostadspriserna skulle falla kraftigt kan det få tydligt negativa effekter på hushållens konsumtion. Dessutom bidrar höga oljepriser sannolikt redan till en dämpning av hushållens konsumtionsutrymme. Om ekonomierna i USA och Kina skulle bromsa in samtidigt skulle det kunna få starkt negativa effekter på den utrikeshandelsberoende svenska ekonomin", tillade Persson.

"I maj i år publicerade Riksbanken skriften "Penningpolitiken i Sverige" som redovisar vår penningpolitiska strategi. Det är framförallt inflationsutsikterna på ett par års sikt som vägleder penningpolitiken. Men penningpolitiken tar även realekonomiska hänsyn. Om inflationen är under målet trots en god efterfrågeutveckling, skulle försök att snabbt komma tillbaka till målet genom en kraftigt expansiv penningpolitik kunna leda till att den inhemska ekonomin överhettas. I ett senare skede skulle detta kunna leda till en alltför snabb inbromsning som reaktion på alltför uppblåsta priser på tillgångsmarknaderna, exempelvis bostäder.  Ibland kan också avvikelserna från målet bli så stora att det finns skäl att låta inflationen nå målet bortom den normala tvåårshorisonten för att undvika stora svängningar i ekonomins aktivitetsnivå", sa Persson.
 
"Globaliseringen och integrationen av stora så kallade tillväxtekonomier innebär att det inte är tillräckligt att enbart ta hänsyn till de inhemska produktionsförutsättningarna när penningpolitiska beslut fattas. Det gäller särskilt för en centralbank i en liten öppen ekonomi som den svenska. Det kan vara svårare i dag än tidigare att tolka vad det inhemska produktionsgapets storlek, det vill säga skillnaden mellan den faktiska produktionsvolymen och den potentiella nivån, betyder för inflationen. Om efterfrågan stiger snabbt och resursutnyttjandet ökar i Sverige kan detta kanske i högre grad än tidigare kompenseras genom ett ökat utbud via import från lågkostnadsproducenter, eller genom att en del av produktionen förläggs i andra länder. Det är svårt att bedöma effekterna av detta i framtiden. Därför måste vi fortlöpande förbättra analysen av de globala förutsättningarna och deras konsekvenser för utvecklingen av produktivitet, arbetsmarknad och priser", avslutade Persson.