Penning- och valutapolitik nr 1 2006

Datum 2006-04-21

Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik behandlar ämnen på riksbanksnära områden. I dag publiceras årets första nummer som innehåller fyra artiklar:

Finansiell tillgångsförvaltning i Riksbanken

Riksbankens finansiella tillgångar värderades den 31 december 2005 till ca 200 miljarder kronor. Huvuddelen av dessa var placerade i utländska värdepapper. I övrigt bestod tillgångarna till största delen av guld, penningpolitiska repor och valutamarknadssvappar. I denna artikel beskriver Tomas Ernhagen på avdelningen för finansiell stabilitet och Fredrik Olsson på avdelningen för marknadsoperationer de principer och överväganden som ligger bakom den långsiktiga placeringsinriktningen av dessa tillgångar.

Kontroll av legala risker i förvaltningen av finansiella tillgångar

Legala risker förekommer flitigt i finansiell tillgångsförvaltning, men är sällan något man fokuserar på i den övergripande riskberäkningen. Sannolikt beror detta förhållningssätt, enligt Magnus Georgsson på stabsavdelningen, bland annat på att de legala riskerna sällan realiseras och att de är svåra att mäta och värdera. Men samtidigt kan skadan bli avsevärd om till exempel en åtgärd i syfte att minska kreditrisken inte fungerar som det var tänkt på grund av brister i de juridiska förutsättningarna. Därmed finns det all anledning att ta den legala risken på allvar.

Stora bytesbalansöverskott och svag utlandsställning – hur hänger det ihop?

Bytesbalansen har visat stora överskott de senaste tio åren. Samtidigt har utlandsställningen inte alls förbättrats i motsvarande takt. En orsak till detta är de värderingseffekter som uppstår för de finansiella tillgångarna och skulderna mot utlandet. I artikeln diskuterar Gunnar Blomberg och Maria Falk på avdelningen för penningpolitik betydelsen av fluktuationer i kronans kurs, förändringar i aktiekurser i Sverige och i utlandet och marknadsvärdet av direktinvesteringsföretagen.

Effektiva växelkurser – i teori och praktik

Kronans värde mot en annan valuta definieras av den bilaterala växelkursen. Genom att kombinera informationen i flera bilaterala växelkurser kan man beräkna olika viktade genomsnitt – effektiva växelkursindex. I artikeln redogör Jan Alsterlind på avdelningen för penningpolitik för olika sätt att beräkna växelkursindex, vilka bilaterala växelkurser som ska ingå och hur man ska väga ihop de bilaterala växelkurserna.

Tidskriften finns i pdf-format på Riksbankens webbplats under rubriken Publikationer/Penning- och valutapolitik. Den kan också hämtas i Riksbankens entré på Brunkebergstorg 11 eller beställas via e-post forradet@riksbank.se,
fax 08-787 05 26 eller telefon 08-787 00 00.

En engelsk version, Economic Review, kommer att publiceras om några veckor.