Persson: Vad händer med jobben i en alltmer globaliserad värld?

Datum 2005-04-11

Vice riksbankschef Kristina Persson höll idag föredrag på Mittuniversitetet i Östersund om vad som händer med sysselsättningen i en alltmer globaliserad värld.

"Global handel bidrar till ekonomisk tillväxt genom ökad specialisering och därmed effektivare utnyttjande av produktionsresurserna. Exempel på detta är att företag i USA och Europa i växande utsträckning flyttar ut varu- och tjänsteproduktion till låglöneländer som Kina, Indien eller de nya EU-medlemmarna i Öst- och Centraleuropa. Detta behöver emellertid inte innebära lägre tillväxt eller högre arbetslöshet i det land varifrån utlokaliseringen sker. Tvärtom kan lägre kostnader och produktivitetsvinster möjliggöra nya investeringar och arbetstillfällen inom framställning av andra, i många fall mer förädlade produkter och tjänster", inledde Persson.

 
"Sverige har hittills ganska väl hanterat det omvandlingstryck som denna utveckling inneburit. Sverige bör, som en liten öppen ekonomi med en produktion som ligger långt fram i värdekedjan, ha goda förutsättningar att möta omvandlingstrycket också i framtiden", fortsatte Persson.

"Strukturomvandlingen är en fortgående process och Sverige har redan under lång tid anpassat sig till förändrade konkurrensförhållanden. Konkreta exempel är textilindustrins utflyttning på 60-talet och varvsindustrins på 70-talet. Industrialisering och globalisering har gått hand i hand: För knappt hundra år sedan var ca hälften av de förvärvsarbetande i Sverige sysselsatta inom jord- och skogsbruk, idag är andelen endast 2 procent. Tjänstesektorn har gått i motsatt riktning. År 1910 arbetade 23 procent med service eller offentlig förvaltning, 90 år senare var siffran 75 procent. Det är tjänstesektorn som idag ger det största tillskottet både till den ekonomiska tillväxten och till ökningen av jobben. Tjänster kan inte rationaliseras lika lätt och ju rikare ett lands befolkning blir desto mer tjänster vill man konsumera”, fortsatte Persson.
”Även om utflyttningen av vissa jobb leder till ökad produktivitet och lägre kostnader som i sin tur ger upphov till nya jobb och inkomster på andra håll i ekonomin, kan effekterna på kort sikt bli hög arbetslöshet inom vissa sektorer eller regioner. Det gäller att skapandet av nya jobb håller jämna steg med de jobb som slås ut och att ledig arbetskraft kan flytta till de näringsgrenar där nya arbetstillfällen uppstår. Kraven på flexibilitet – rörlighet mellan sektorer och regioner – ökar med globaliseringen", sade Persson.

 
"Det finns mycket som talar för att omvandlingstrycket i Sverige växer till följd av den accelererande integration som globaliseringen innebär. Bl.a. ökar det internationella konkurrenstrycket när kostnadsskillnaderna mellan Sverige och de länder som vi konkurrerar med är stora samtidigt som skillnaderna i utbildningsnivåer minskar. Även mer kvalificerade jobb, som inom forskning, utveckling, design m.m. är idag konkurrensutsatta. Hittills har den expanderande tjänstesektorn skapat nya jobb när t.ex. industrijobb försvunnit. Idag möjliggör inte minst den nya informationsteknologin att även tjänster flyttas ut. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att nya jobb ska uppstå är det viktigt att underlätta innovationer och entreprenörskap i Sverige. Det är särskilt viktigt att ett gott företags- och investeringsklimat råder i branscher med hög tillväxtpotential", fortsatte Persson.

"Den sammanlagda arbetslösheten är redan idag hög och riskerar att förvärras om vi inte klarar av de krav på förändringar som globaliseringen för med sig. Den öppna arbetslösheten i Sverige låg i genomsnitt på ca 2 procent från början av 1960-talet fram till 1990-talskrisen. Efter krisen i början av 1990-talet har den legat omkring 6 procent i genomsnitt. Trots en längre period av hög tillväxt under slutet av 1990-talet minskade inte den öppna arbetslösheten mer än ned till ca 4 procent när den var som lägst. Mycket talar för att dagens arbetslöshet till stor del är av strukturell karaktär och inte ett uttryck för att efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin är för låg. Att nivån på arbetslösheten skiftat upp och stannat på en hög nivå är ett tecken på det. Ett annat är de stora skillnaderna i arbetslöshet som finns mellan län och mellan olika yrkeskategorier", sade Persson.

"Penningpolitiken kan inte användas för att hantera strukturella problem. För att långsiktigt påverka sysselsättningen krävs helt andra åtgärder. Instrumenten för ökad tillväxt och nya jobb finns framförallt inom de politikområden som regering och riksdag råder över. Förutom att befintliga företag helt enkelt måste vilja (våga) anställa fler personer måste det finnas incitament att starta nya företag, skaffa sig utbildning och att söka sig till nya branscher istället för att bli kvar i långtidsarbetslöshet eller försörjning på andra sätt än med avlönat arbete. Fler nya jobb inom tjänstenäringarna måste också skapas utanför den offentliga, skattefinansierade sektorn. I detta sammanhang är det värt att fundera på vad de höga skattekilarna på arbete innebär för möjligheten att öka efterfrågan på tjänster. Fortsatt tillväxt kräver också att vi hanterar problemet med att alltför många i arbetsför ålder t.ex. är långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. Situationen kommer att bli allvarligare i takt med den demografiska utvecklingen som skapar obalans mellan andelen gamla i befolkningen och de som är i arbetsför ålder", sade Persson.

"Hur väl olika regioner och länder positionerar sig i den internationella konkurrensen avgör tillväxttakt, sysselsättning och inkomstutveckling. Denna anpassning förutsätter förändringar i samhället som helhet. Här spelar både arbetsmarknadspolitiken och förmågan till ett konstruktivt samspel mellan näringsliv och samhälle viktiga roller framöver", avslutade Persson.