Penning- och valutapolitik nr 4 2005
Datum
2005-11-28
Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik behandlar ämnen på
De senaste tio åren – erfarenheter och slutsatser
En ny penningpolitik med inflationsmål infördes i Sveriges för drygt tio år sedan. Samtidigt inleddes en koncentration på huvuduppgifterna – penningpolitiken och den finansiella stabiliteten – samt ökad öppenhet gentemot omvärlden. I artikeln redovisar riksbankschef Lars Heikensten översiktligt erfarenheter och slutsatser från perioden.
Penningpolitik och arbetslöshet
I debatten om penningpolitikens effekter på arbetslösheten har hävdats att 50 000 till 70 000 fler personer blivit arbetslösa, att penningpolitiken bedrivits asymmetriskt och att den stabiliseringspolitiska regimen med valet av inflationsmål i sig har lett till en högre arbetslöshet. Detta bygger på orealistiska antaganden och felaktiga förväntningar om vad penningpolitik kan åstadkomma och riskerar att dölja behovet av strukturella åtgärder som på sikt har långt större betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden. Det konstaterar vice riksbankschef Villy Bergström och Robert Boije, rådgivare på avdelningen för penningpolitik i artikeln.
The future relationship between financial stability and supervision in the EU
Financial stability, supervision and regulatory design have traditionally been the responsibility of national central banks, supervisory authorities and governments. These regimes are now being challenged by globalisation. To cope with this it is necessary for authorities involved to focus on their core tasks and to invent new ways to perform those tasks. In the long term, the logical step would be to create a European Financial Supervisor. Det konstaterar förste vice riksbankschef Eva Srejber och Martin Noréus, rådgivare på avdelningen för finansiell stabilitet. Artikeln publiceras endast på engelska.
Den svenska marknaden för likviditetsutjämning
Banker lånar stora kronvolymer för egen eller kunders räkning. Orsaken är att bankernas och kundernas dagliga betalningsströmmar tidsmässigt inte balanserar. Riksbankens räntestyrningssystem påverkar bankernas prissättning på lån och placeringar i kronor. I artikeln beskriver Pia Kronestedt Metz, verksam på avdelningen för marknadsoperationer, hur marknaden för likviditetsutjämning fungerar, vilka finansiella kontrakt som används och utifrån vilka utgångspunkter kontrakten prissätts.
Tidskriften finns i pdf-format på Riksbankens webbplats under rubriken Publikationer/Penning- och valutapolitik. Den kan också hämtas i Riksbankens entré på Brunkebergstorg 11 eller beställas via e-post forradet@riksbank.se ,
En engelsk version, Economic Review, kommer att publiceras om några veckor.
