Bergström: Ljusa utsikter för svensk ekonomi

Datum 2005-11-25

Vice riksbankschef Villy Bergström talade under fredagen på Örebro Byggmästarförening om det aktuella ekonomiska läget.

”I förra inflationsrapporten som presenterades i oktober var Riksbankens bedömning att den internationella tillväxten skulle bli fortsatt god, om än något avtagande, i år och under de kommande åren. Oljepriset hade blivit högre jämfört med prognosen i juni och bedömdes bli högre även framöver, än vad som tidigare antagits. Tillväxten i svensk ekonomi såg ut att ha tagit ny fart efter nedgången i inledningen av året. Hushållens konsumtion väntades fortsätta stärkas de närmaste åren, och den offentliga konsumtionen bedömdes öka, framförallt nästa år. Den investeringsuppgång som inleddes i fjol antogs fortsätta, även om den skulle gå in i en lugnare fas. Sammantaget var bedömningen att tillväxten skulle bli relativt god i den svenska ekonomin de närmaste åren. Löneutvecklingen bedömdes bli relativt gynnsam och förutsättningarna tycktes goda för en ökad tillväxt i den inhemska efterfrågan och sysselsättningen. Även den expansiva finanspolitiken väntades bidra till en ökad inhemsk efterfrågan”, inledde Bergström.

”Den nya information som inkommit därefter tyder på att den internationella konjunkturen fortsätter att förbättras. I USA visar preliminära nationalräkenskaper på en fortsatt god tillväxt under tredje kvartalet. Även från andra delar av världen har det kommit positiva konjunktursignaler. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg i oktober i såväl euroområdet som Japan. Den vändning som skett i Japan verkar vara mer stabil denna gång, vilket innebär att världens näst största ekonomi håller på att ta fart”, sade Bergström.

”Även den svenska tillväxten tycks fortsätta att stärkas. Exporten utvecklas starkt och det finns tecken på att hushållskonsumtionen börjar ta fart, samtidigt som de disponibla inkomsterna och läget på arbetsmarknaden förbättras. Bostadsbyggandet är en viktig tillväxtmotor och de infrastruktursatsningar som beslutades i fjol ligger fast. Produktiviteten har varit hög, vilket har förbättrat Sveriges konkurrenskraft. Tillsammans med den svaga kronan bidrar det till ett gynnsamt läge för exportindustrin. Det är också viktigt att i detta sammanhang understryka att den ekonomiska politiken är kraftigt stimulerande genom en låg reporänta och en expansiv finanspolitik. Detta kommer rimligen att leda till fortsatt hög efterfrågetillväxt i ekonomin framöver”, fortsatte Bergström.

”Det låga ränteläget har också bidragit till en snabb tillväxt i utlåningen till hushållen och stigande tillgångspriser. Vi har sett en fortsatt stark prisstegring på bostäder och även priserna på kommersiella fastigheter ökar nu”, tillade Bergström.

”Låt mig säga ett par ord om kronans utveckling på senare tid. Riksbanken har som bekant inget mål för kronkursen. Penningpolitiken inriktas på att uppnå en låg och stabil inflation. Samtidigt är det klart att växelkursen är en viktig faktor för inflationen. Om kronan långvarigt skulle etablera sig på en svag nivå skulle det få effekter på vår inflationsbedömning. Kronan har på senare tid varit påtagligt svagare än beräknat. Det finns dock idag inga skäl att tro att bakgrunden till detta är en oro kring den svenska ekonomiska utvecklingen. Därför finns det knappast skäl att fundamentalt ändra vår bedömning av växelkursen framöver. Det hindrar dock inte att den svaga kronan får effekter. Redan det som hittills skett påverkar vår prognos i viss mån. Till detta kommer, och det är säkert något mina kollegor instämmer i, att ju längre kronan är svag, desto större är risken att det påverkar den framtida inflationen. Därmed kan kronans utveckling, i praktiken komma att spela roll för utformningen av penningpolitiken framöver”, fortsatte Bergström.

”Min bedömning är – detta är min personliga bedömning – att de finansiella förhållandena är mycket expansiva och att det nu ser ut att behövas en åtstramning av penningpolitiken för att säkra att inflationen inte tillåts ta fart och hota målet på 2 procent. Även utvecklingen på fastighetsmarknaden ser jag som skäl att snart lägga om politiken i en mindre expansiv riktning. Jag oroar mig nämligen för att om utvecklingen fortsätter kan vi förr eller senare få en abrupt anpassning vilket skulle påverka den allmänna efterfrågan och sysselsättningen negativt”, avslutade Bergström.