Reporäntan oförändrad på 2 procent

Datum 2004-05-28

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 27 maj att lämna reporäntan oförändrad på 2 procent. Beslutet som tillämpas från onsdagen den 2 juni baseras på den bild av inflationsutsikterna som idag presenteras i Riksbankens inflationsrapport.

Den realekonomiska utvecklingen i omvärlden tyder på att konjunkturuppgången är bred. Återhämtningen i USA och euroområdet har fortskridit som förväntat i föregående inflationsrapport. I Asien och Central- och Östeuropa förefaller tillväxten vara något starkare än vad som tidigare antagits. Sammantaget bedömer Riksbanken att BNP-tillväxten i OECD-området blir ca 3 procent i genomsnitt under de kommande tre åren, vilket är i linje med bedömningen i föregående inflationsrapport och vid det senaste penningpolitiska sammanträdet i slutet av april. På de finansiella marknaderna har aktörerna successivt tidigarelagt tidpunkten för när de tror att styrräntorna, framförallt i USA, kommer att börja höjas. Detta har bidragit till en ränteuppgång globalt.

Återhämtningen av svensk ekonomi har sammantaget fortskridit i stort som förväntat i föregående inflationsrapport. Nyinkommen statistik tyder på att nettoexporten blir oväntat stark i år. Däremot har investeringsuppgången skjutits något framåt i tiden. Arbetsmarknaden har också utvecklats något svagare än förväntat. Jämfört med föregående inflationsrapport väntas tillväxten framöver bli något starkare bl.a. till följd av den senaste sänkningen av reporäntan med 0,5 procentenheter. Sammantaget väntas BNP-tillväxten under de närmaste åren i genomsnitt bli knappt 3 procent per år. Bedömningen sammanfaller i stora drag med den som låg till grund för det senaste penningpolitiska beslutet i april.

Inflationen föll som väntat kraftigt under förra året och i början av 2004. I mars bröts nedgången i inflationstakten och en viss uppgång noterades. Att en vändning skulle komma var förväntat, men den blev oväntat kraftig vilket framförallt berodde på att importpriserna, bl.a. oljepriset, ökade mer än vad som tidigare antagits.

Inflationen väntas tillta framöver i takt med ett stigande resursutnyttjande i Sverige och internationellt. Jämfört med föregående inflationsrapport motiverar en snabbare BNP-tillväxt under prognosperioden en upprevidering av inflationsprognosen. En fortsatt relativt svag arbetsmarknad och gynnsamma kostnadsförhållanden gör dock att uppgången i inflationen bedöms bli relativt måttlig.

En speciell omständighet vid detta prognostillfälle är att Statistiska centralbyrån har beslutat att från januari 2005 ändra sitt sätt att beräkna inflationstakten. Enligt beräkningar av SCB väntas den uppmätta inflationstakten med det nya beräkningssättet i genomsnitt bli 0,2 procentenheter lägre per år än med nuvarande beräkningsmetod. Prognoserna för inflationen från och med januari 2005 avser den nya definitionen.

Liksom i föregående inflationsrapport är den samlade bedömningen att riskerna för högre inflation än i huvudscenariot något överväger riskerna för lägre inflation. Risken för en snabbare inflationsutveckling är framförallt förknippad med den internationella och inhemska konjunkturutvecklingen. Den främsta risken består i att styrkan i återhämtningen och dess effekt på inflationen underskattas. Osäkerheten rörande oljepriset har dessutom ökat på senare tid. Samtidigt råder alltjämt osäkerhet om produktivitetstillväxten och det internationella pristrycket, som under senare tid haft en dämpande effekt på inflationen.

Med beaktande av riskbilden väntas KPI-inflationen uppgå till 1,1 procent på ett års sikt och 2,3 procent på två års sikt. Motsvarande bedömning för UND1X-inflationen är 1,1 procent respektive 1,8 procent. För närvarande bedöms UND1X-inflationen ge den bästa bilden av det underliggande konjunkturrelaterade inflationstrycket. Mot bakgrund av att inflationen bedöms vara i linje med Riksbankens inflationsmål mot slutet av prognosperioden har Riksbankens direktion beslutat att lämna reporäntan oförändrad på 2 procent.

Att reporäntan är låg i ett historiskt perspektiv talar för att den på sikt kommer att behöva höjas. Men hur penningpolitiken ska utformas framöver kommer som vanligt att bero på den nya information som inkommer om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflationsutsikterna.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 11 juni.

En presskonferens med vice riksbankschef Irma Rosenberg, Anders Vredin och Kerstin Hallsten, chef respektive biträdande chef för avdelningen för penningpolitik kommer att hållas idag kl. 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För deltagande erfordras presslegitimation. Presskonferensen kommer att direktsändas på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se.

Inflationsrapporten kan laddas ned från Riksbankens webbplats under rubriken Publicerat/Publikationer/Inflationsrapporten eller beställas via
e-post: forradet@riksbank.se, fax 08-787 05 26 eller tel. 08-787 00 00.