Persson: Strukturreformer viktiga för sysselsättningen

Datum 2004-09-13

Vice riksbankschef Kristina Persson gav under måndagen sin syn på den ekonomiska utvecklingen på ett seminarium i Paris arrangerat av SNS och Svenska
Handelskammaren.

”Vid de två senaste penningpolitiska sammanträdena, i juni och augusti, gjorde Riksbanken bedömningen att det fanns anledning att vara något mer optimistisk om den ekonomiska tillväxten i omvärlden, framför allt i år, jämfört med bedömningen i den senaste inflationsrapporten. Jag delar denna bedömning, men samtidigt ser jag flera faktorer som riskerar att förmörka den ljusa bilden och påverka utvecklingen framöver. Jag tänker bland annat på oljepriset och dess dämpande effekt på världsekonomin. Men jag tycker också att det finns andra skäl att vara oroad över utvecklingen, framförallt i USA. Landet står inför ett val och en något mer åtstramande ekonomisk politik är troligtvis att vänta efter valet. Därtill kvarstår, tycker jag, fortfarande frågetecknen kring budget- och bytesbalansunderskotten”, sade Kristina Persson.

”Tittar vi sedan på Sverige har vi en mild avmattning bakom oss och efterfrågan har stadigt ökat sedan förra året. Det är framför allt exporten som drivit på efterfrågeökningen. Vid det senaste räntemötet i augusti konstaterade Riksbanken att också investeringarna ser ut att ha tagit fart. Den sammantagna konjunkturbilden framstod därmed som något ljusare jämfört med bedömningen i den senaste inflationsrapporten. Arbetsmarknaden däremot fortsätter att utvecklas svagt och några övertygande tecken på en tydlig återhämtning saknas ännu. Jag ser en risk för att återhämtningen i sysselsättningen blir långsam, trots den gynnsamma konjunkturen. Den starka produktiviteten som vi nu upplever håller nämligen tillbaka behovet att nyanställa när efterfrågan ökar”, sade Persson.

”Det här gör sammantaget att jag idag inte ser några uppenbara risker som kan hota inflationsmålet under prognoshorisonten”, sade Persson. Kristina Persson övergick därefter till att tala om frågor av mer långsiktig betydelse.

”Arbetsmarknadens funktionssätt utgör ett bekymmer också när det gäller den svenska ekonomins mer långsiktiga utveckling. Att sysselsättningen inte ökat mer de senaste tio åren trots att den ekonomiska tillväxten varit ovanligt hög i en historisk jämförelse är illavarslande. Det visar att många av dem som förlorat jobbet inte kommer tillbaka på arbetsmarknaden. Det tyder på en dåligt fungerande arbetsmarknad”, menade Persson.

”Det har den senaste tiden framförts kritik från vissa bedömare med innebörden att Riksbanken bedrivit en allt för stram penningpolitik och därmed bidragit till att jobb gått förlorade de senaste åren. Det kan inte uteslutas att en alltför stram penningpolitik på marginalen har bidragit till den ökade arbetslösheten men jag tror att man förenklar frågan alltför mycket om man menar att problemen bara beror på en alltför låg efterfrågan. Problemen kan inte lösas med bara stabiliseringspolitiska medel som generell finans- eller penningpolitik. Det behövs strukturpolitiska åtgärder för att skapa en bättre fungerande arbetsmarknad och bringa ned arbetslösheten. Det handlar, tror jag, bland annat om att se över socialförsäkrings- och skattesystemen i vid bemärkelse”, sade Persson.

”Frågor om arbetsmarknadens funktionssätt är centrala för den potentiella tillväxten och därmed för vilket utrymme som kommer att finnas för ökad offentlig och privat konsumtion i framtiden”, avslutade Persson.