Penning- och valutapolitik nr 2 2004
Datum
2004-06-08
Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik behandlar ämnen på riksbanksnära områden. I dag publiceras årets andra nummer som innehåller tre artiklar:
Kan vi bli bäst igen?
Sverige har sedan början av 1970-talet halkat efter andra länder i levnadsstandard. För att återvinna en tätposition behöver produktiviteten öka några tiondels procentenheter snabbare än i andra länder år ut och år in. För detta fordras snabb kapitalbildning, fler människor i arbete och mycket forsknings- och utvecklingsarbete. Det skriver vice riksbankschef Villy Bergström i sin artikel ”Kan vi bli bäst igen? Kapitalbildningens roll för den långsiktiga tillväxten”.
Hur påverkar penningpolitiken företagens investeringar?
Penningpolitiken får konsekvenser för företagens investeringar genom ett antal olika kanaler. I artikeln ”Den finansiella acceleratorn och företagens investeringar” analyserar författarna, Claes Berg, Jan Hansen och Peter Sellin, hur företagens balansräkningar och kreditvillkor genom den så kallade finansiella acceleratorn påverkar företagens investeringar och vilken roll penningpolitiken spelar i detta sammanhang.
Bankkrisen uppstod genom att en högt belånad privat sektor drabbades av tre faktorer samtidigt: en omläggning av penningpolitiken med ökade räntekostnader före skatt, en skattereform med ökade räntekostnader efter skatt och ERM-krisen. Det skriver Peter Englund, professor på Handelshögskolan i Stockholm, i sin artikel som analyserar den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. Denna artikel publiceras på grund av immateriella rättigheter endast i den tryckta versionen och inte på Riksbankens webbplats.forradet@riksbank.se , fax 08-787 05 26 eller telefon 08-787 01 00.
