Heikensten: Några aspekter på den finansiella utvecklingen

Datum 2004-04-20

 

"I årets första inflationsrapport som presenterades för ett par veckor sedan konstaterade Riksbanken att återhämtningen i världsekonomin blivit allt tydligare under det senaste halvåret. Också i Sverige har konjunkturuppgången kommit en bit på väg med stigande exportefterfrågan, fortsatt optimism hos företag och hushåll och en god konsumtionsutveckling. Under de närmaste åren räknade vi med en genomsnittlig produktionstillväxt på drygt 2 ½ procent. Den svenska ekonomin skulle därmed gradvis närma sig fullt kapacitetsutnyttjande. Mot den här bakgrunden är ett stigande pristryck naturligt. Ändå gjorde vi bedömningen att inflationen, enligt UND1X, skulle hamna under målet de närmaste åren. Hög produktivitet i kombination med en svag arbetsmarknad och låg importerad inflation väntades dämpa prisuppgången. Den här bedömningen var skälet till att vi sänkte reporäntan med 0,5 procentenheter. Nyinkommen statistik både internationellt och i Sverige bekräftar i stort den bild vi skisserade i inflationsrapporten", sade Heikensten.

 

"Vi har idag mycket låga räntor på obligationsmarknaden, särskilt i ljuset av den konjunkturbild vi och de flesta andra ser framför oss. Låg faktisk och förväntad inflation och därmed också låga styrräntor är givetvis en viktig förklaring. Men det finns också andra orsaker som bidragit till att räntorna är ovanligt nedpressade. En bidragande orsak är att asiatiska centralbanker köpt amerikanska statspapper i stor omfattning för att förhindra en appreciering av den egna valutan. Skillnaderna mellan räntor på amerikanska statspapper och mer osäkra fordringar på andra länder eller på företag har också pressats ner påtagligt, stimulerade av god tillgång på likviditet världen över. I takt med att den globala uppgången befästs och investeringarna ökar kommer räntorna att återgå till högre, mer normala nivåer" enligt Heikensten.

 

"Det låga ränteläget i kombination med förbättrade vinstutsikter har också medfört att aktiepriserna under det senaste året stigit på bred front världen över. Till viss del handlar det fortfarande om kostnadsneddragningar men mycket tyder på att företagen under senare tid också ökat sin försäljning. Aktiemarknadens värdering tyder på att aktier överlag är något högt värderade jämfört med snittet det senaste decenniet. Samtidigt är det inte ovanligt med värderingar över det historiska genomsnittet i början av en konjunkturuppgång. Det är återigen främst IT/telekomsektorerna som drar upp aktievärderingen. Priser som snabbt går upp kan lika snabbt gå ner om inte prognoserna infrias, det tror jag kan vara bra att påminna sig om när braskande rubriker åter lovar snabba klipp på börsen. Det är fundamentala faktorer som tillväxt och vinstutsikter framöver som avgör hållbarheten i utvecklingen", konstaterade Heikensten.

 

"Det låga ränteläget har också bidragit till att hushållens skulder och småhuspriserna har ökat relativt kraftigt i många länder. Det förs en diskussion om huruvida utvecklingen är hållbar och om det finns risk för en alltför hög skuldsättning i ekonomin. De svenska hushållens skulder som andel av de disponibla inkomsterna närmar sig de nivåer som rådde i början av 1990-talet. Men samtidigt innebär de låga räntorna att hushållens räntekostnader som andel av inkomsterna i stort sett halverats sedan dess och nu ligger på en historiskt låg nivå. Inte heller när vi tittar på hushållens balansräkningar som helhet, dvs. hushållens skulder i förhållande till den totala förmögenheten (finansiella tillgångar och fastigheter) är utvecklingen dramatisk. Konsumtionens andel av BNP har inte heller förändrats, vilket talar för att den snabba skulduppbyggnaden i stor utsträckning har använts för att finansiera olika tillgångar, främst bostäder. Vi hyser i dagsläget ingen oro för betalningsväsendet till följd av den här utvecklingen. Inte heller för hushållssektorn som helhet bör utvecklingen innebära några stora svårigheter. Men för enskilda hushåll kan det bli problem när räntorna börjar stiga särskilt om fastighetspriserna samtidigt skulle falla. Här gäller det alltså att hushållen själva ser upp. Det är också något banker och bostadsinstitut har all anledning att följa noga. En del företag gör redan noggranna känslighetsbedömningar och prövar sina kunders betalningsförmåga också för högre räntelägen. Det tror jag är klokt", sade Heikensten.

 

"Sammantaget kan jag konstatera att vare sig den finansiella utvecklingen eller nyinkommen realekonomisk statistik sedan föregående penningpolitiska möte på något avgörande sätt förändrat bilden. Konjunkturen förstärks samtidigt som inflationstrycket bedöms stiga gradvis. På ett par års sikt bedöms inflationen efter den räntesänkning vi genomfört vara ungefär i linje med målet", sade Heikensten avslutningsvis.