Heikensten: Bedömningen av konjunkturen och inflationen står sig

Datum 2004-05-17

Riksbankschef Lars Heikensten talade om den ekonomiska utvecklingen under måndagen på ett seminarium i Tanum arrangerat av kommunerna i norra Bohuslän.

"De senaste veckornas utveckling på de finansiella marknaderna har varit ovanligt händelserika. Sedan sysselsättningen i Förenta Staterna börjat stiga påtagligt har en omsvängning skett i synen på den amerikanska penningpolitiken. Nu väntas räntehöjningar och en del räknar med att de kommer ganska snabbt. Det har i sin tur medfört ganska betydande omvärderingar också på andra marknader. Framförallt har de långa räntorna stigit snabbt i Förenta Staterna, drygt 1 procentenhet sedan i slutet av mars. Men en uppgång har skett också på andra håll. I mer riskfyllda utvecklingsländer har det handlat om uppgångar på mellan 2 och 3 procentenheter medan uppgången i t.ex. Japan inte har varit större än 0,1 procentenheter. Att utvecklingen inte följt samma banor på alla håll är ett hälsotecken; de långa räntorna bör ju rimligen avspegla skillnader i risk och framtida förväntad inflation. För euroområdet är det också bra att ränteuppgången varit begränsad eftersom det bör underlätta återhämtningen. I Sverige har uppgången för 10-årsräntan hittills stannat vid 0,5 procentenheter. Det är inget som ger oss anledning att vara oroliga eller ger oss skäl att ändra våra bedömningar av den framtida utvecklingen, "sa Heikensten.
 
"Avgörande för penningpolitiken är förstås som vanligt vår bedömning av inflationen framöver. Ser vi till konjunkturen och pristrycket har utvecklingen på senare tid varit betydligt mindre dramatisk än vad utvecklingen på de finansiella marknaderna kan ge sken av. Inkommande data har i allt väsentligt bekräftat den bild de flesta bedömare inklusive Riksbanken har haft. Det innebär att tillväxten i Förenta Staterna förefaller bli stark. Detsamma gäller också i t.ex. Asien och Östeuropa och där kan utvecklingen kanske t.o.m. bli något bättre än många räknat med. Även i euroområdet förefaller återhämtningen fortsätta gradvis, men signalerna är där med ECB:s ord ännu blandade. Mot bakgrund av den här bilden gjorde vi i Riksbanken några mindre förändringar i synen på den internationella tillväxten vid det senaste penningpolitiska sammanträdet den 28 april. Inget talar idag för att vi har skäl att ändra denna bild påtagligt. Att konjunkturen internationellt tar fart kommer naturligtvis också att få effekter på det internationella pristrycket, som väntas stiga gradvis och relativt försiktigt de närmaste åren på ungefär det vis vi tidigare indikerat," fortsatte Heikensten.
 
"I takt med att tillväxten i omvärlden har stigit har också den svenska exporten ökat. Det verkar nu sannolikt att exporttillväxten blir något mer markerad än i den bedömning vi gjorde i mars. Till detta kommer positiva effekter på den inhemska efterfrågan av den reporäntesänkning som genomfördes och av en del expansiva åtgärder i vårbudgeten. Sammantaget medförde detta att vi redan i samband med vårt senaste sammanträde reviderade upp vår syn på tillväxten för den svenska ekonomin något. Jag ser idag inte skäl att göra några ytterligare avgörande revideringar," sa Heikensten.
 
"Vad ska vi då tro om den svenska inflationen framöver? Inte heller här har det skett någon större scenförändring. Vi räknade i mars med en inflation som skulle stiga försiktigt i takt med konjunktur och resursutnyttjande. Det är fortfarande bilden. Den aningen högre tillväxt som nu ligger i vår bedömning talar dock för att inflationen kan väntas stiga något snabbare än vi räknade med i förra inflationsrapporten. Till detta kommer ett par saker att ta ställning till:

En är oljepriserna, som stigit mer än väntat. Exakt vad som ligger bakom prisuppgången är inte uppenbart. Den allt starkare internationella tillväxten har troligen påverkat priset, men samtidigt kan man fråga sig varför detta skulle ha påverkat priset så kraftigt först nu. Andra faktorer som påverkat priset den allra senaste tiden är troligtvis relaterade till utbudet på olja, inte minst en ökad oro i Mellersta Östern. Antagligen finns det skäl att räkna med något högre oljepris under prognosperioden, i varje fall i det korta perspektivet. Hur man ska se på oljepriserna på längre sikt är mer osäkert. Det mesta talar ändå för att de kommer att falla tillbaka från nuvarande högt uppdrivna nivåer, vilket också är vad terminsmarknaderna synes räkna med. När vi ska utforma penningpolitiken måste vi dessutom bestämma oss för i vilken utsträckning uppgången i oljepriserna ska tillåtas påverka räntebesluten. Det beror i sin tur både på hur varaktiga prisförändringarna väntas bli och på hur de kan tänkas påverka inflationsförväntningarna.

En annan är den tekniska förändring som skett i SCB:s sätt att beräkna inflationen enligt KPI. Den kommer att påverka prognoserna av inflationen för 2005 och framåt och dämpa den med ett par tiondelar.

När alla dessa faktorer beaktats förefaller det troligt att den slutsats som Riksbanken drog om inflationen vid förra sammanträdet i slutet av april står sig. Vi sa då att inflationen väntas vara i linje med målet vid slutet av prognosperioden. Det är fortfarande min bedömning," avslutade Heikensten.