Rosenberg: Konjunkturutveckling i linje med tidigare bedömning
Datum
2003-11-21
Vice riksbankschef Irma Rosenberg deltog vid Mäklarmässan där hon talade under rubriken "Aktuella penningpolitiska frågor".
"Låt mig börja med säga något om hur vi arbetar. Målet för Riksbanken är att inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI), ska vara 2 procent per år. Reporäntan påverkar inflationen via efterfrågan främst på 1-2 års sikt. Därför inriktas penningpolitiken normalt på att uppnå inflationsmålet i det tidsperspektivet. Men det kan finnas skäl att avvika från en så enkel beslutsregel och dessa preciserades i ett förtydligande 1999 som direktionen ställde sig bakom. Ett skäl kan vara att KPI-inflationen påverkas av störningar som inte bedöms ha varaktiga effekter. Men om så är fallet skall Riksbanken i samband med penningpolitiska beslut tydligt ange hur inflationen förväntas avvika från målet. Ett exempel på det är att vi i år valt att rensa inflationen från effekterna av de kraftiga svängningarna i energipriserna, vilka vi i huvudsak betraktar som tillfälliga. För att politiken inte ska påverkas av de direkta effekterna på boendekostnaderna, som innebär att lägre ränta på kort sikt ger lägre inflationen, har vi hittills främst valt att fokusera på inflationsmåttet UND1X rensat för energipriserna. Att Riksbanken från gång till gång måste göra en bedömning av om det finns priseffekter som är tillfälliga kan visserligen göra att ränteförändringar kan bli något svårare att förutsäga än om man mekaniskt höll sig till ett och samma mått. Men det makroekonomiska utfallet av räntebesluten blir förhoppningsvis bättre", inledde Rosenberg
"Den internationella konjunkturåterhämtningen, som har gäckat oss och fått skjutas på framtiden gång på gång under de senaste åren verkar nu få ett allt stadigare fäste. Jag tänker t.ex. på att företagens investeringar i USA ser ut att ha vänt uppåt enligt preliminär statistik över BNP-tillväxten. Därmed har efterfrågan, som de senaste åren hållits uppe av hushållens konsumtion, fått en stabilare grund. Framöver väntas låga realräntor och en fortsatt god vinstutveckling ytterligare förbättra förutsättningarna för investeringarna samtidigt som skattelättnader och en viss ljusning på arbetsmarknaden ger stöd för en fortsatt god konsumtionsutveckling i USA. Även i Asien och Öst- och Centraleuropa har utvecklingen varit gynnsam. I euroområdet har tillväxten däremot varit betydligt långsammare hittills i år. Under det andra kvartalet sjönk till och med BNP. Den senaste tidens statistik visar dock på en viss återhämtning även i euroländerna. Tillväxten hämtade sig enligt preliminära siffror under tredje kvartalet och arbetsmarknaden har stabiliserats något. En viss optimism syns också i företagens förväntningar om den framtida efterfrågan", sade Rosenberg.
"Den internationella utvecklingen så här långt är i stort i linje med den bedömning Riksbanken gjorde i förra inflationsrapporten från den 16 oktober. Det gäller även synen på svensk ekonomi. Återhämtningen inom industrin går visserligen långsamt. Men företagen är relativt optimistiska om framtiden. Investeringsutvecklingen gynnas av låga realräntor och förbättrad vinstutveckling och produktiviteten har under senare tid utvecklats starkt. Nya skattehöjningar bland kommuner och landsting kan dämpa utvecklingen i hushållens disponibla inkomster något under prognosperioden. Men å andra sidan talar en fortsatt stabil utveckling av sysselsättning och förmögenheter för en relativt gynnsam utveckling av konsumtionen", sade Rosenberg.
"Riksbanken gjorde i förra rapporten bedömningen att riskerna för en lägre inflation sammanhängde med farhågorna för en sämre konjunkturutveckling i omvärlden. Fortfarande är bilden osäker i Europa och trots förbättrad konjunktur i USA kan underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten försvåra en stabil och varaktig återhämtning även där. Men en fråga vi har anledning att ta ställning till är om inte den senaste tidens internationella statistik också kan tala för möjligheten till en starkare och mer samordnad konjunkturuppgång internationellt. På den inhemska sidan lyfte vi i förra rapporten fram de uppåtrisker som sammanhängde med utvecklingen i elpriser och löner. Dessa risker kvarstår. Samtidigt finns det skäl att värdera om den senaste utvecklingen i svensk ekonomi medför risker även på nedåtsidan till följd av svagare arbetsmarknad och starkare produktivitet", sade Rosenberg.
"Hur den samlade bedömningen ser ut är något vi får återkomma till i samband med nästa inflationsrapport som publiceras den 5 december. Framöver är det viktigt att noga bevaka om konjunkturutvecklingen följer de banor vi räknat med, både i omvärlden och i den svenska ekonomin", avslutade Rosenberg.
