Riksbanksfullmäktiges ledamöter säger ja till euron
Datum
2003-09-04
Samtliga elva ledamöter i riksbanksfullmäktige röstar ja till svensk anslutning till EMU
Tidigare riksbanksfullmäktige har vid flera tillfällen funnit anledning att ta ställning till ett införande av euron i Sverige. Riksbanken tog ställning 1994 och 1997 för att Sverige skulle delta i valutaunionen när den upprättades. Vi vidhåller även idag, att Sverige bör införa euron som betalningsmedel.
Riksbanksfullmäktige angav redan i sitt remissvar till EMU-utredningens betänkande "Sverige och EMU", att de ekonomiska och politiska vinsterna med euron talade för att det inte fanns någon anledning att vänta med ett svenskt deltagande i valutaunionen.
Under senare år har en rad studier presenterats som tyder på att effekterna på den ekonomiska tillväxten av att delta i en valutaunion är större än vad som tidigare antagits. Visserligen är alla bedömningar av långsiktiga tillväxteffekter förknippade med stor osäkerhet men det är vår uppfattning, att de samhällsekonomiska argumenten för att införa euron vunnit ökad tyngd.
Nej-sidan månar om kronan och Riksbanken, men vi elva som utser, löpande följer och utvärderar ledamöterna i riksbanksdirektionen, är övertygade om att Sverige kommer att tjäna på en svensk anslutning till den gemensamma valutan.
Vi är av uppfattningen att Sverige och Riksbanken skulle vinna ökat inflytande inom det europeiska centralbankssystemet (ECBS) genom ett fullt deltagande. Riksbanken skulle få större möjligheter att påverka penningpolitiken inom ESCB och därmed den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld. Ett svenskt deltagande skulle också kunna förstärka den förskjutning i riktning mot ökad öppenhet och tydlighet som sker inom ECBS.
Vår samlade bedömning är att ett införande av euron som betalningsmedel kan bidra till en ökning av den ekonomiska tillväxten under de kommande decennierna.
