Reporäntan sänks med 0,25 procentenheter

Datum 2003-07-04

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 3 juli att sänka reporäntan från 3,0 till 2,75 procent. Beslutet, som tillämpas från onsdagen den 9 juli, baseras på den bild av inflationsutsikterna som presenterades i Riksbankens senaste inflationsrapport och den nya information om den ekonomiska utvecklingen som tillkommit sedan dess.

 

Under det senaste året har den internationella och svenska konjunkturbilden gradvis försämrats och den väntade återhämtningen har skjutits framåt i tiden. Ett flertal centralbanker har sedan bedömningen i inflationsrapporten sänkt sina styrräntor. Detta var väntat och föranleder inte några revideringar av de internationella tillväxtutsikterna. I USA har ett nytt skattepaket antagits, som väntas ge positiva, om än begränsade, effekter på framförallt hushållens konsumtion under slutet av innevarande år och 2004. Tillväxten i USA kan därför väntas bli något högre dessa år. I euroområdet fortsätter konjunkturen att utvecklas svagt och kan komma att bli marginellt sämre än tidigare väntat. Sammantaget är utsikterna för världsmarknadstillväxten i stort sett desamma som i inflationsrapporten i juni.

 

Sedan föregående beslutstillfälle har svenska nationalräkenskaper för första kvartalet publicerats. Dessa tyder på en något högre BNP-tillväxt i år än tidigare väntat, till stor del beroende på att offentlig konsumtion och lagerinvesteringar utvecklats något starkare än väntat och import av tjänster något svagare. Till detta kommer att Riksbanken sänkte reporäntan i juni med 0,5 procentenheter. Detta väntas medföra något högre privat konsumtion och investeringar under 2004 och 2005 jämfört med bedömningen i inflationsrapporten. Sammantaget väntas resursutnyttjandet bli något högre under hela prognosperioden jämfört med tidigare bedömning.

 

Inflationen har den senaste tiden blivit något lägre än väntat. Både inhemska och importerade priser har stigit mindre än tidigare beräknat. I maj var inflationen enligt KPI och UND1X 1,9 respektive 2,0 procent. Jämfört med bedömningen i inflationsrapporten i juni väntas inflationstrycket i slutet av prognosperioden bli marginellt högre till följd av den något starkare efterfrågeutvecklingen.

 

Det har inte funnits anledning att revidera riskbilden på något avgörande sätt sedan bedömningen i juni. Sannolikheten för att den internationella konjunkturutvecklingen ska bli sämre än i Riksbankens huvudscenario bedöms sålunda fortfarande vara något större än sannolikheten för en bättre utveckling. De främsta riskerna för högre inflation bedöms alltjämt sammanhänga med elpriserna och lönekostnaderna.

 

Den internationella konjunkturbilden är sammantaget i stort sett oförändrad sedan inflationsrapporten. Räntesänkningen i juni bidrar till något bättre realekonomiska utsikter för Sverige. Resursutnyttjandet väntas därmed bli något högre under de kommande åren liksom inflationen på två års sikt. Fortfarande bedöms det dock finnas lediga resurser under prognosperioden. UND1X-inflationen väntas hamna under målet på både ett och två års sikt. Detta gäller också när energipriserna exkluderats. Mot denna bakgrund har direktionen bedömt att det finns utrymme att ytterligare sänka reporäntan.

 

Hur penningpolitiken ska utformas framöver kommer att bero på den nya information som inkommer om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflationsutsikterna.

 

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 17 juli.

 

En presskonferens med riksbankschef Lars Heikensten och vice riksbankschef Irma Rosenberg kommer att hållas kl. 11.00 på Riksbanken. Ingång från bankens huvudentré, Brunkebergstorg 11. För deltagande erfordras presslegitimation.