Persson: Svensk ekonomi efter EMU-valet
Datum
2003-09-29
Vice riksbankschef Kristina Persson höll på måndagen ett föredrag vid Företagsekonomiska klubben i Sundsvall under rubriken "Svensk ekonomi efter EMU-valet".
"Folkomröstningen gav ett entydigt resultat, som för Riksbankens del betyder att vi fortsätter föra penningpolitiken utifrån fastlagda ramar. Utfallet kommer inte heller ha någon större inverkan på den ekonomiska bedömning vi gör för den närmaste tiden. Däremot är jag personligen övertygad om att euron hade givit förutsättningar för långsiktigt högre tillväxt i Sverige, drivet av minskad finansiell osäkerhet, lägre räntor och ökad handel", sade Kristina Persson.
"Fokus ligger nu närmast på bedömningen av konjunkturläget och inflationsutvecklingen inför den inflationsrapport som ska presenteras i oktober. Vi kan då konstatera att det den senaste tiden funnits en växande optimism om den framtida konjunkturutvecklingen, särskilt i USA. Frågan är dock hur pass stabil denna tillväxtmotor är och om det räcker med ett ensamt draglok för att få fart på världsekonomin. Detta är en viktig faktor i bedömningen framöver för Riksbankens del, eftersom svensk ekonomi är starkt beroende av hur den internationella konjunkturen utvecklas", menade Persson.
"En följd av den stigande optimismen är att de långa räntorna återigen har börjat stiga i takt med att placerare sökt sig tillbaka till mer riskfyllda placeringar. Det finns dock anledning att vara vaksam när det gäller ränteutvecklingen framöver, inte minst i den amerikanska ekonomin. De amerikanska hushållens sparande är lågt, och de offentliga finanserna dras med stora och växande underskott efter de senaste årens kraftiga stimulanspolitik. Samtidigt är hushållen idag högre skuldsatta än efter tidigare lågkonjunkturer, inte minst på grund av att de låga räntorna har medfört att hushållen ökat sin upplåning under avmattningsperioden. Den goda prisutvecklingen på fastighetsmarknaden har i hög utsträckning förstärkt detta; hushållen har i samband med omläggningen av lån till lägre ränta också haft möjlighet att öka sin upplåning och därmed sin konsumtion", sade Persson.
"Om finansieringen av budgetunderskottet i USA skulle leda till en kraftigare långränteuppgång är det troligt att fastighetsmarknaden mattas av, eller rent av börjar falla. Risken är då att hushållen tvingas dra ned på sin konsumtion och istället öka sitt sparande. Eftersom hushållens konsumtion varit motorn i den amerikanska ekonomin på senare tid finns det, enligt min mening, en risk för att konjunkturuppgången kan komma av sig", sade Persson.
"Till bilden hör också en växande osäkerhet om effekterna av det amerikanska bytesbalansunderskottet och dollarns utveckling. Om dollarn skulle falla alltför mycket och alltför snabbt kan stabiliteten på de finansiella marknaderna drabbas. En svagare dollar skulle också kunna medföra negativa konsekvenser för tillväxten i andra delar av världen, inte minst i euroområdet", framhöll Persson.
"En annan fråga av central vikt för Riksbankens bedömning av inflationstrycket framöver är hur de svenska lönerna utvecklas. Vi har på senare tid sett något lägre löneökningar än vad många befarat, vilket sannolikt är en effekt av att arbetsmarknaden mattats av. Ser vi till den senaste statistiken från augusti så är varslen fortsatt höga och sysselsättningen faller nu även i den offentliga sektorn. Även om konjunkturutsikterna har ljusnat en del så är det idag lite som talar för en återhämtning på arbetsmarknaden den närmaste tiden. Det är således mot en ganska dyster bakgrund som nästa avtalsrunda kommer att inledas, vilket troligtvis också kommer att synas i löneutfallen", sade Persson.
"Sammantaget ser konjunkturläget något ljusare ut nu jämfört med tidigare i somras då Riksbanken vid två tillfällen sänkte reporäntan. Riskerna för en fortsatt svag tillväxt har avtagit något men är inte helt borta; de är framförallt förknippade med frågetecknen kring den amerikanska ekonomin och den internationella konjunkturuppgången. Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden kan enligt min mening också komma att hålla tillbaka tendenser till stigande inflationstryck. Mot detta skall ställas risken för högre inflation från bland annat stigande el- och oljepriser. Hur detta ska vägas samman med den förbättrade konjunkturbilden är något vi just nu arbetar med, och som vi får anledning att återkomma till i samband med nästa inflationsrapport", sammanfattade Persson.
