Nyberg: Sverige efter folkomröstningen om euron

Datum 2003-09-24

Vice riksbankschef Lars Nyberg talade idag på Swedbank Markets kapitalmarknadsdag om Riksbanken och det aktuella läget i svensk ekonomi efter folkomröstningen.

"En majoritet av Sveriges befolkning röstade nej vid folkomröstningen om införandet av euron. För Riksbanken innebär det att vi fortsätter bedriva penningpolitik utifrån utsikterna för den svenska inflationen på 1-2 års sikt. Målet för penningpolitiken är, i likhet med tidigare, att den årliga förändringstakten för konsumentpriserna ska uppgå till 2 procent, med en tolerans för avvikelser på plus/minus 1 procentenhet. Det finns ingen anledning att till följd av resultatet från folkomröstningen göra några förändringar i den penningpolitiska strategin.  Vi har goda erfarenheter från åren med inflationsmål och det finns idag ett stort stöd för Riksbankens penningpolitik", konstaterade Nyberg.

 

"Betydelsen för den svenska finansiella marknaden, av att Sverige röstade nej till ett deltagande i valutaunionen, kanske inte ska överdrivas. Utvecklingen i den finansiella sektorn styrs i huvudsak av andra trender som inte är valutaberoende, såsom t.ex. tekniska framsteg och framtagandet av gemensamma regelverk med andra länder. Detta är globala faktorer som förstärks av harmoniseringen inom ramen för EU:s gemensamma marknad. Det går emellertid inte att utesluta att en gemensam valuta skulle kunna påskynda denna utveckling något", sade Nyberg.

 

"Sedan inflationsrapporten i juni har den osäkerhet som var förknippad med kriget i Irak avklingat och aktörerna på de finansiella marknaderna har åter börjat fokusera på konjunktursignaler. Utvecklingen på de finansiella marknaderna, där försvagningen av dollarn har avstannat samtidigt som långräntor och börskurser har stigit, pekar på att osäkerheten om återhämtningen i den amerikanska ekonomin har minskat. För svensk del bidrog osäkerheten i samband med folkomröstningen till att kronan försvagades något mot euron under sensommaren samtidigt som långräntedifferensen mot Tyskland ökade. Efter nej-segern blev reaktionerna måttliga, vilket kan tolkas som att utfallet i stort sett var det förväntade. Kronan har därefter förstärkts till följd av att osäkerheten försvunnit. Långräntedifferensen gentemot Tyskland är dock fortsatt hög. Jämfört med länderna i euroområdet har Sverige en större ränteskillnad gentemot Tyskland, vilket kan tolkas som att Sverige betalar ett pris för att stå utanför valutaunionen", menade Nyberg.

 

"Nationalräkenskaperna för den amerikanska ekonomin visar en relativt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan under andra kvartalet i år med ett positivt bidrag också från näringslivets investeringar. Därtill har hushållens konsumtion fortsatt att utvecklas positivt under sommaren. Förutsättningarna för en återhämtning i USA är goda med en expansiv ekonomisk politik och hög produktivitetstillväxt. Jämfört med den bedömning som Riksbanken gjorde i juni tycks således utsikterna för den amerikanska ekonomin ha förbättrats. Den amerikanska konjunkturnedgången har varit relativt mild, vilket delvis beror på att låga räntor har hållit upp hushållens konsumtion av varaktiga varor och bostadsinvesteringarna. Stora underskott i de offentliga finanserna innebär emellertid en risk för stigande långräntor. En förutsättning för en mer uthållig konjunkturuppgång är att näringslivets investeringar fortsätter att öka samt att läget på arbetsmarknaden förbättras. Arbetsmarknaden utgör fortfarande ett påtagligt orosmoment. I euroområdet har utvecklingen varit något mer dyster än vad som antogs i inflationsrapporten i juni. Till skillnad från i USA sjönk tillväxten i euroområdet under andra kvartalet, samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög. På senare tid tyder emellertid förtroendeindikatorer på en ökad optimism hos företagen i euroområdet", sade Nyberg.

 

"I inflationsrapporten som publicerades i juni tecknades en svagare internationell utveckling, vilken bidrog till att dämpa efterfrågan i Sverige med ett lägre resursutnyttjande som följd. Svensk inflation antogs hamna klart under Riksbankens mål på 2 procent under prognoshorisonten. Till följd av det såg Riksbankens direktion utrymme att sänka reporäntan med sammantaget 0,75 procentenheter under sommaren. Den information som har inkommit om den svenska ekonomin sedan inflationsrapporten i juni ger en ljusare men samtidigt ingen klar bild av konjunkturutvecklingen. Tillväxten under andra kvartalet var, enligt preliminära siffror, något starkare än vad som antogs i junirapporten. Tillsammans med räntesänkningarna skulle det kunna tyda på något mer positiva utsikter för svensk ekonomi än vad som då antogs. Den inhemska tillväxten hålls emellertid uppe av privat konsumtion medan investeringarna fortsätter att utvecklas svagt. Därtill är utvecklingen på arbetsmarknaden svag, resursutnyttjandet lågt och industrikonjunkturen fortsatt osäker. De senaste indikatorerna över industrin kan dock tolkas som att det skett en svag förbättring av industrikonjunkturen", sade Nyberg.

 

"Jag anser det viktigt att återigen betona att Riksbankens roll, efter folkomröstningen om euron, är densamma som tidigare. Direktionen fattar beslut om reporäntan grundat på utsikterna för den svenska inflationen på 1-2 års sikt. Riksbanken följer nu händelseutvecklingen för att, i den inflationsrapport som publiceras i oktober, återkomma med en ny konjunkturbedömning och inflationsprognos. Inkommen information tyder på att det finns skäl att vara mer optimistisk om konjunkturläget nu jämfört med i juni. Utvecklingen i stort är emellertid i linje med den bedömning som gjordes vid det penningpolitiska sammanträdet i augusti", avslutade Nyberg.