Kommentar till debattartikel i Dagens Nyheter

Datum 2003-01-23

Utgångspunkten för LO-ekonomernas debattartikel i DN idag är felaktig. Där hävdas det att Riksbanken i sitt remissvar till "Stabiliseringspolitik i valutaunionen" (SOU 2002:16) ger utryck för önskemål om att bedriva finanspolitik vid ett EMU-medlemskap. Riksbanken har ingen önskan eller möjlighet att efter ett eventuellt EMU medlemskap bedriva finanspolitik. Det torde heller inte vara förenligt med rollen som centralbank inom eurosystemet.

 

Utgångspunkten för Riksbankens remissvar var densamma som utredningens; vid ett EMU-deltagande finns det risk för att pris- och löneutvecklingen särskilt i små länder kan komma att avvika från vad som önskvärt. Detta kan i förlängningen få negativa effekter för tillväxt och sysselsättning. Därför finns det skäl att diskutera hur ett finanspolitiskt ramverk skulle kunna se ut. Ett sådant ramverk bör kunna ge stadga åt lönebildningen, något som även ledande företrädare för fackföreningsrörelsen har betonat.

 

I remissvaret försöker Riksbanken dra nytta av erfarenheter som vunnits under tio år med inflationsmål. Riksbanken betonar där värdet av att ha ett tydligt mål för politiken. En möjlighet är att ha ett nationellt inflationsmål för finanspolitiken. Vidare behövs lämpliga medel för att uppnå ett sådant mål. Riksbanken har också varit noga med hur den penningpolitiska processen har utformats. Nyckelord i detta sammanhang är tydlighet, konsekvens i agerandet och öppenhet. Det ska vara enkelt för alla som vill, riksdagens ledamöter, media, finansmarknaden osv. att förstå hur politiken är upplagd för att därmed kunna följa och utvärdera den. I Riksbankens remissvar föreslås att det bör prövas om det går att utforma samma typ av ramverk kring finanspolitiken. I detta sammanhang kan erfarenheter också dras av det regelverk för budgetpolitiken med överskottsmål och utgiftstak som gällt sedan mitten av 1990-talet.

 

De finanspolitiska processerna tenderar att vara långsammare än de penningpolitiska och kan därför behövas snabbas upp. Det är i detta ljus man ska se förslaget i remissen om att pröva möjligheterna att delegera rätten att bestämma vissa skattesatser till regeringen eller annan myndighet.