Kommentar till Riksdagens revisorers rapport "Bolagiseringen av kontantförsörjningen"

Datum 2003-06-12

Med anledning av offentliggörandet av Riksdagens revisorers granskningspromemoria "Bolagiseringen av kontantförsörjning" vill Riksbanken redogöra för motiven för och utvecklingen av detta arbete.

 

Utredningar inom Riksbanken som gjordes under 1997-1998 visade att kontanthanteringen i det svenska samhället inte var så effektiv som den borde kunna vara. Genom att erbjuda service till bankerna utan att ta betalt för den, hade Riksbanken medverkat till att bevara en föråldrad struktur. Bankerna hade ingen anledning att rationalisera en hantering som de inte bekostade. Riksbanken ville därför göra kostnaden för kontanthanteringen synlig och låta den bäras av bankerna, som i och med detta skulle få tydliga motiv att effektivisera verksamheten. Det skulle också stimulera till ökad konkurrens och produktutveckling. Även Riksbankens kontorsstruktur och arbetssätt var föråldrat och kostnadskrävande. Riksbanken ville fokusera på sina kärnuppgifter och minska de egna kostnaderna för kontanthanteringen genom att överlåta kontorsnätet till bankerna.

 

Bolaget Pengar i Sverige AB (PSAB) bildades 1999 efter beslut av riksbanksfullmäktige 1998. Under bolagets första år vidtogs en rad åtgärder för att effektivisera verksamheten och tydligt avskilja bolaget från Riksbanken. Ett steg i detta var att skapa ett nytt IT-system, som samtidigt höjde säkerheten i hela kontanthanteringskedjan. Utvecklingen av detta system, vilket ansågs vara en förutsättning för att överlåta bolaget till bankerna, tog längre tid och kostade mer än beräknat. Systemet blev fullt klart först vintern 2002.

 

Den kommersiella verksamheten hade under tiden byggts ut. Kritik framfördes i det sammanhanget från konkurrenter som menade att bolaget kunde dra fördel av sin nära koppling till Riksbanken. Mot bl.a. denna bakgrund beslutade Riksbanken i april 2002 att dela upp PSAB i två bolag: ett moderbolag, SKAB, som omfattade den mer riksbanksnära verksamheten samt ett dotterbolag, PSAB, som omfattade den kommersiella verksamheten. Delningen genomfördes under hösten 2002.

Kostnaderna för delningen visade sig bli väsentligt större än väntat.

 

Omstruktureringskostnader i samband med avveckling av lokaler, IT-kostnader och neddragning av personal var den huvudsakliga förklaringen till detta. Därutöver hade transportverksamheten byggts ut snabbt, vilket orsakat förluster. Utvecklingen i PSAB, särskilt inom transportverksamheten, försenade den planerade försäljningen och ledde till att bolagets VD lämnade bolaget i november 2002.

 

I februari 2003 reducerades antalet kontor där in- och utlämning mot Riksbankens lager samt makulering av uttjänta sedlar sker från elva till fyra. Samtidigt ändrades prissättningen på dessa tjänster. Detta medförde både en eftersträvad rationalisering i kontanthanteringen och att bankerna övertog en stor del av kostnaderna.

 

Under vintern och våren 2003 har arbetet inriktats på att avyttra dotterbolaget PSAB.

 

Samtidigt har det inom PSAB fattats beslut om en betydande koncentration av verksamheten för att reducera kostnaderna ytterligare. Ordföranden i moderbolaget SKAB avgick också.

 

I Riksbankens uppdrag ingår att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

 

Arbetet med kontanthanteringen är en del i det uppdraget och ansvaret för utförandet har ytterst legat på Riksbankens direktion. Arbetet har löpande rapporterats till riksbanksfullmäktige och riksbankschefen har redogjort för frågorna i finansutskottet vid ett par tillfällen under våren 2003.