Heikensten: Utvecklingen i linje med inflationsrapporten

Datum 2003-11-13

Riksbankschef Lars Heikensten talade vid Bankmötet 2003 under torsdagen.

"I Riksbankens förra inflationsrapport som presenterades den 16 oktober tecknade vi en ljusare konjunkturbild jämfört med vårens och försommarens bedömningar. Världsekonomin väntades fortsätta återhämta sig ledd av uppgången i USA. Den redan tidigare relativt goda svenska konsumtionsutvecklingen beräknades därmed få stöd av investeringar och export. Även om inflationen bedömdes falla tillbaka något det närmaste halvåret såg vi framför oss att den skulle vara ungefär i linje med vårt mål på 1-2 års sikt. Därför var det naturligt att inte ändra räntan", sa Heikensten inledningsvis.

"Utvecklingen i omvärlden har under den senaste månaden i stora drag följt Riksbankens bedömning. Bilden av att världsekonomin är inne i en uppgångsfas har därmed befästs. Detta är tydligt i USA, särskilt när nu också tecken finns på att arbetsmarknaden påverkats. Även i Asien är tillväxten god. Fortfarande är bilden mer osäker för Europa, men förutsättningarna för en gradvis uppgång är gynnsamma.  När det gäller Sverige finns det inte så mycket ny information att utgå ifrån. Konsumtionen är fortsatt stabil. Men återhämtningen inom industrin verkar gå trögt. Samtidigt är dock företagen optimistiska om framtiden. När den internationella vändningen blir mer påtaglig vore det förvånande om inte detta får tydliga effekter också på industrin i Sverige", fortsatte Heikensten.

"Förutom risken för en svagare konjunktur och därmed en lägre inflation lyfte vi i oktoberrapporten också fram ett par faktorer som kunde tala för en högre inflation. En av dessa var elpriserna som dels kunde tänkas vara fortsatt högre än vi räknat med, dels skulle kunna sprida sig i ekonomin på olika vis. Det här är risker som kvarstår. Spot- och terminspriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool har återigen börjat stiga under hösten. Vissa tendenser till spridningseffekter kan nu också skönjas t.ex. på hyresmarknaden, där de allmännyttiga bostadsföretagen har höjt sina krav bl.a. med hänvisning till högre elkostnader. Än så länge talar dock det mesta alltjämt för att energipriserna så småningom faller tillbaka till mer normala nivåer och att spridningseffekterna blir ganska små. Inte heller när det gäller avtalsrörelsen har bilden ljusnat. De löneutfall som kommit under senare tid ser visserligen bra ut i förhållande till vår prognos, men en del av de utspel som nu görs inför förhandlingarna oroar och visar på de spänningar som verkar finnas. Det är också viktigt att påminna sig om att det avgörande för inflationsutvecklingen är de totala lönekostnadernas ökningstakt och inte bara de löner som betalas ut till de anställda", sa Lars Heikensten.

"När vi diskuterade inflationsutvecklingen vid det senaste penningpolitiska sammanträdet stod i första hand konjunkturbedömningen i fokus. Om inte tecken funnits på att återhämtningen fortsatt så som vi sedan i slutet av sommaren räknat med skulle det antagligen ha funnits skäl att sänka reporäntan. När vi blickar framåt finns det förstås många faktorer att följa, som påverkar inflationen och därmed vårt beslut. För egen del lägger jag dock för närvarande särskild vikt vid data som rör konjunkturutvecklingen. Så länge en uppgång i konjunkturen i de banor vi räknat med bekräftas av ny information är det svårt att se att en sänkning är motiverad", avslutade Lars Heikensten.