Heikensten: Inflationsuppgången väntas bli tillfällig

Datum 2003-02-20

Riksbankschef Lars Heikensten talade vid en träff arrangerad av Hammarbys bandysektion under rubriken "Några penningpolitiska frågor".

"I Riksbankens inflationsrapport som presenterades i december räknade vi med en gradvis och försiktig återhämtning i konjunkturen under innevarande år. Förloppet påverkas av två, delvis motverkande, faktorer. Det som tynger utvecklingen är olika konsekvenser av att bubblan på aktiemarknaderna sprack och att investeringarna i vissa sektorer - inte minst IT och telekom - var överdrivna. I motsatt riktning verkar normala konjunkturmönster som nu börjar tala för en uppgång såväl i fasta i investeringar som i lager. Särskilt i USA, men också på andra håll, får konjunkturen stöd av en expansiv finanspolitik och av låga räntor", inledde Heikensten.

 

"Sverige drabbades i en del avseenden hårdare än flertalet andra länder av nedgången åren 2001 och 2002. Aktieägandet spelade en större roll hos oss än i många andra europeiska länder. Detsamma gällde IT- och telekomsektorerna. Ändå utvecklades den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen relativt väl. Huvudorsaken till detta var att finanspolitiken var kraftigt expansiv; hushållen fick ifjol rekordstora inkomstökningar. Också den lågt värderade kronan hade en gynnsam inverkan på förloppet", fortsatte Heikensten.

 

"En svårighet när vi blickar framåt är att avgöra om hushållen är beredda att fortsätta öka sin konsumtion eller om de i stället vill kompensera börsfallets negativa effekt på förmögenheterna med ökat sparande. Den här frågan ställs på sin spets i Sverige genom att inkomstökningarna de närmaste åren väntas bli betydligt lägre än tidigare. Det statsfinansiella läget kommer inte att ge utrymme för att skydda hushållen från avmattningen på det vis som skedde under 2001 och 2002. Frågan när det gäller investeringarna är hur stora överinvesteringarna egentligen var. Svaret ger en vägledning om när investeringsaktiviteten kan återhämta sig. Såväl konsumtion som investeringar hålls därutöver nu tillbaka av oro orsakad av Irakkrisen", fortsatte Heikensten.

 

"Det finns inte skäl att nu revidera den grundläggande syn vi hade på konjunkturen och inflationsutsikterna i rapporten i december.  En del tecken finns dock på en svagare utveckling, främst i Europa. Det kommer att i någon mån påverka Sverige, där industriproduktionen nu står och stampar. Hushållen har också under det senaste halvåret blivit mer pessimistiska i synen på framtiden. Sammantaget talar detta för att konjunkturutvecklingen framöver kan komma att bli något svagare", sa Heikensten.

"Den mest påtagliga förändringen sedan december gäller dock inflationen, som stigit markant på senare tid. Det hela påminner en del om våren 2001, då inflationen tog fart i huvudsak p.g.a. tillfälliga faktorer. Galna ko-sjukan och mul- och klövsjukan drog upp köttpriserna och dåliga skördar gjorde att priset på frukt och grönsaker sköt i höjden. Då liksom nu hade vi också brist i kraftbolagens vattenmagasin som drog upp elpriserna. Den här gången är prisuppgången om möjligt ännu mer koncentrerad till ett par varugrupper; el och olja. Riksbankens bedömning är att inflationsuppgången är tillfällig och att det redan under senvåren och sommaren finns det skäl att vänta sig en påtagligt lägre inflation", sa Heikensten.

 

"Riksbanken återkommer om ett par veckor med en bred genomgång av konjunktur- och inflationsperspektiven. I detta sammanhang är det viktigt att väga de risker som finns för en svagare utveckling, och vad de i så fall kan betyda för inflationen, mot risken för att inflationen kommer att bita sig fast", avslutade Heikensten.