Betalningsbalansen första kvartalet 2003

Datum 2003-06-05

Riksbanken presenterar i dag det första kvartalsutfallet av betalningsbalansstatistiken, som sedan januari i år insamlas med nya metoder.

Statistiken visar att bytesbalansen under första kvartalet gav ett överskott på 33,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2002. I den finansiella balansen kan noteras att utländsk investerare sålde svenska aktier under första kvartalet samtidigt som man köpte svenska räntebärande värdepapper. En närmare redovisning av utfallet finns på Riksbankens webbplats.

Den nya betalningsbalansstatistiken insamlas till övervägande del genom enkät-undersökningar riktade till företag och andra som har transaktioner med utlandet. För den statistik som insamlades fram till utgången av 2002 var betalningar mellan Sverige och utlandet en viktig källa. Den första januari i år avskaffades all betalningsrapportering för statistikändamål. I samband med övergången till enkäter, överfördes delar av insamlingen till Statistiska Centralbyrån, som samlar in uppgifterna om främst tjänstehandel och transfereringar.

Ett motiv till omläggningen är att säkra kvaliteten på betalningsbalansstatistiken. Det tidigare utnyttjandet av utlandsbetalningar medförde att statistiken alltmer kom att påverkas av ändrade betalningsmönster, etc., vilket försvagade kvaliteten. Genom övergången till enkätbaserad insamling kan detta undvikas.

Bytet av metod för insamling av betalningsbalansstatistiken kan temporärt leda till nivåskillnader i serierna i betalningsbalansen vid årsskiftet 2002/2003, något som kan påverka uppgifterna för tjänstehandel och transfereringar med utlandet. Riksbanken kommer tillsammans med Statistiska centralbyrån att vidareutveckla metoderna för den nya insamlingen. När undersökningen stabiliserats avser Riksbanken att justera för eventuella tidsseriebrott, för att så långt möjligt åstadkomma en betalningsbalansstatistik som är jämförbar över tiden.

Statistiska centralbyrån har dock vid beräkningen av utfallet för Nationalräkenskaperna, första kvartalet i år, justerat delar av underlaget från betalningsbalansstatistiken. Bland annat baseras Nationalräkenskapernas utfall för första kvartalet på ett netto för handeln med tjänster som är 3,5 miljarder lägre än motsvarande netto i betalningsbalansstatistiken.

Riksbankens och Statistiska centralbyråns avsikt är att betalningsbalansstatistiken och Nationalräkenskaperna skall harmoniera när de ovan nämnda justeringarna för tidsseriebrotten görs i betalningsbalansen.