Bergström: Den penningpolitiska styråran kvar i Riksbankens händer
Datum
2003-09-23
Vice riksbankschef Villy Bergström deltog under tisdagen i en paneldebatt arrangerad av Skånes provinsbank i Helsingborg och talade bland annat om Riksbankens roll efter folkomröstningen samt det aktuella konjunkturläget.
"Det blev ett klart nej i folkomröstningen om införandet av euron i Sverige. Riksbanken kommer därmed att fortsätta bedriva penningpolitik på samma sätt som de senaste tio åren. Riksbanken och svensk penningpolitik åtnjuter i dag hög trovärdighet och det finns ingen anledning att förändra den penningpolitiska strategin. Den svenska reporäntan kommer således även fortsättningsvis att bestämmas mot bakgrund av utsikterna för den svenska inflationen på ett till två års sikt", inledde Bergström
"I Riksbankens inflationsrapport i juni tecknades en något dystrare bild av konjunkturutvecklingen, både i Sverige och internationellt, jämfört med tidigare bedömningar. Som följd av det bedömdes resursutnyttjandet i Sverige bli lägre och inflationen förväntades hamna klart under Riksbankens mål på 2 procent de kommande 1-2 åren. Det gav utrymme för att sänka reporäntan och sammantaget har denna sänkts med 0,75 procentenheter under sommaren", sade Bergström.
"Sedan inflationsrapporten färdigställdes har det däremot kommit tydliga tecken på att återhämtningen i den amerikanska ekonomin har fått fäste. Nationalräkenskaper för årets andra kvartal visar på en stark utveckling av inhemsk efterfrågan i USA och likaså tyder statistik som inkommit under sommaren på en fortsatt stark konsumtion. Den amerikanska tillväxten får stöd från den ekonomiska politiken som fortfarande är expansiv. Därtill understöds återhämtningen av en god produktivitetsutveckling. De förbättrade konjunkturutsikterna har, sedan inflationsrapporten publicerades i juni, återspeglats i utvecklingen på de finansiella marknaderna, med stigande börskurser, en uppbromsning av dollarförsvagningen samt en uppgång i de långa räntorna. De senare har också stigit till följd av en minskad oro för deflation. Det kvarstår dock frågetecken om hållbarheten i den amerikanska konjunkturuppgången. Allt svagare statsfinanser kan driva upp de långa räntorna samtidigt som arbetsmarknaden är fortsatt svag. Dessutom kan det stora underskottet i den amerikanska bytesbalansen utlösa förändringar i dollarkursen som skulle kunna försvåra en återhämtning i världsekonomin", menade Bergström
"I euroområdet tyder visserligen indikatorer på att företagen börjar se ljusare på framtiden men den faktiska utvecklingen är hittills fortsatt dyster. Tillväxten föll under årets andra kvartal samtidigt som arbetslösheten är hög. Den svaga ekonomiska utvecklingen försvårar för flera länder att efterleva de krav som ställs i stabilitets- och tillväxtpakten. I Tyskland och Frankrike överskred underskotten stabilitetspaktens krav på 3 procent av BNP förra året. Det pågår för närvarande en diskussion hur detta ska hanteras, vilken kan resultera i finanspolitiska åtstramningar med effekter på tillväxten", sade Bergström.
"För svenskt vidkommande gör sänkningen av reporäntan och den, enligt preliminära siffror, något starkare tillväxten under årets första hälft att konjunkturbilden nu framstår som ljusare jämfört med i juni. Nationalräkenskaperna visar att det framförallt är hushållens konsumtion som driver tillväxten. De visar emellertid också på en fortsatt svag utveckling för investeringarna. Därtill kommer att industrikonjunkturen är fortsatt osäker, att efterfrågeläget på arbetsmarknaden är svagt samt att resursutnyttjandet är fortsatt lågt. Nyinkommen information ger således ingen entydig bild av konjunkturutvecklingen i Sverige även om den kan tolkas som något mer positiv än i juni", sade Bergström.
"Vi står snart inför löneförhandlingar på arbetsmarknaden då nya löneavtal för anställda i privat och statlig sektor ska förhandlas fram i början av nästa år. Till skillnad från den förra stora avtalsrörelsen, som inleddes i slutskedet av en högkonjunktur, kommer denna avtalsrunda att genomföras i ett betydligt svagare konjunkturläge. Det borde ha en återhållande effekt på lönebildningen. Dessutom skulle det tvååriga avtal som Kommunalarbetareförbundet slöt under våren på strax under 4 procent för första avtalsåret och 2,5 procent för andra avtalsåret kunna bli ett riktmärke för den kommande avtalsrörelsen. Samtidigt ser vi idag spänningar på arbetsmarknaden. Industriarbetarna har exempelvis haft en långsammare löneutveckling än industritjänstemännen. Det kan också komma krav från andra låglönegrupper om förbättrade relativlöner som skulle kunna hota lönebildningen. Relativlöneförändringar är svåra att få till stånd i en låginflationsekonomi eftersom förbättringar för någon grupp kräver att andra grupper är beredda att få lägre löneökningar. Det är emellertid ännu för tidigt att dra några slutsatser om avtalsrörelsen som har stor betydelse för Riksbankens bedömningar", framhöll Bergström.
"För oss i Riksbankens direktion förändras således inte arbetet efter folkomröstningen. Vi står nu inför en ny inflationsrapport som publiceras i oktober där vi ånyo ska bilda oss en uppfattning om konjunktur- och inflationsutsikterna för den svenska ekonomin framöver. Utvecklingen så här långt tyder på en något ljusare konjunkturbild än den som presenterades i den senaste inflationsrapporten. Vad det innebär för inflationsutsikterna får vi återkomma till", avslutade Bergström.
