Reporäntan lämnas oförändrad på 4,25 procent
Datum
2002-06-06
Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde onsdagen den 5 juni att lämna reporäntan oförändrad på 4,25 procent. Beslutet, som tillämpas från onsdagen den 12 juni, baseras på den bild av inflationsutsikterna som presenteras i inflationsrapporten. Utvecklingen i omvärlden och i Sverige har i stora drag följt huvudscenariot från inflationsrapporten i mars. I Sverige har prisstegringstakten som väntat fallit tillbaka och det finns skäl att tro på en ytterligare nedgång de närmaste månaderna. I takt med att konjunkturen förbättras under de kommande åren är det troligt att inflationen åter gradvis ökar. I dagsläget bedöms dock inflationen 1-2 år fram i tiden ligga i linje med Riksbankens mål. Tecknen på en internationell konjunkturuppgång har blivit tydligare sedan föregående inflationsrapport. Den stigande tillväxten i USA bedöms bidra till en återhämtning i Europa, även om utvecklingen hämmas av en fortsatt svag arbetsmarknad och dämpad reallönetillväxt. Oljepriset, som har ökat sedan förra inflationsrapporten, verkar återhållande på efterfrågeutvecklingen. Antaganden om att oljepriset sjunker och att kronan stärks bidrar till att dämpa inflationen under senare delen av prognosperioden. Osäkerheten kring den internationella utvecklingen är fortsatt stor. Å ena sidan kan det inte uteslutas att kraften i återhämtningen underskattas. Inte minst den expansiva ekonomiska politiken i många länder kan bidra till att världsmarknadstillväxten utvecklas starkare än vad som antas i huvudscenariot. Å andra sidan är det möjligt att sparandet i USA kommer att stiga mer och i snabbare takt. Utvecklingen under våren kan tyda på att återhämtningen blir långsammare också i Europa. Huvuddragen i bedömningen av den svenska ekonomin i den senaste inflationsrapporten består. Det mesta talar fortfarande för en försiktig konjunkturuppgång under 2002 och för en förhållandevis god tillväxt åren därefter. I industrin tycks en återhämtning ha inletts. Även för konsumtionen förefaller en återhämtning gradvis vara på väg. Efterfrågetillväxten understöds av en god inkomstutveckling för hushållen och av att realräntorna fortfarande är låga. Samtidigt har penningpolitiken förts i en mindre expansiv riktning och finanspolitiken blir av allt att döma också mindre expansiv under prognosperioden. Sammantaget finns det skäl att räkna med att efterfrågeutvecklingen blir något svagare än vad som tidigare antagits. Jämfört med inflationsrapporten i mars innebär det att resursutnyttjandet under prognosperioden blir något lägre. Inflationen uppgick i april till 2,5 procent mätt med KPI och till 2,8 procent mätt med UND1X. En fortsatt nedgång är trolig under de närmaste månaderna. I takt med att konjunkturen förbättras finns det dock anledning att räkna med att inflationen åter ökar något. Det mesta tyder på att det samlade resursutnyttjandet är förhållandevis högt redan idag, även om det finns betydande skillnader mellan olika sektorer. Tillväxten kommer av allt att döma att åter överstiga den långsiktiga ökningstakten för produktionsförmågan under 2003 och 2004. Det talar för att löneökningarna - även om de i år blir lägre än ifjol - kommer att vara relativt höga de närmaste åren. Den största osäkerheten i inflationsbedömningen sammanhänger med inflationsbenägenheten i den svenska ekonomin i vid mening och med lönebildningen. Det råder osäkerhet kring nivån på resursutnyttjandet, som bl.a. sammanhänger med hur stor tillgången på arbetskraft kommer att bli och med att sektorspecifika problem inom industrin gör det svårt att bedöma produktivitetstillväxten. Löner och andra kostnader kan också bli högre och få ett större genomslag på inflationen än vad som antas i huvudscenariot, särskilt om inflationsförväntningarna inte återgår till 2 procent. Riksbanken har under våren höjt reporäntan två gånger med sammantaget 0,5 procentenheter. Eftersom inflationen väntas ligga i linje med Riksbankens mål är det möjligt att idag avvakta med ytterligare åtgärder. Om konjunkturuppgången fortsätter som förväntat, och inte inflationsbilden ändras av andra skäl, finns det dock anledning att räkna med att inflationen stiger över målet bortom den normala prognoshorisonten. Det talar för att penningpolitiken kan behöva föras i mindre expansiv riktning under den närmaste tiden. Den exakta tidpunkten beror på den information som inkommer och på den samlade bedömningen av inflationsutsikterna. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 19 juni. En presskonferens med förste vice riksbankschef, Lars Heikensten, Claes Berg och Hans Lindblad chef respektive biträdande chef för avdelningen för penningpolitik kommer att hållas kl. 11.00 på Riksbanken. För deltagande erfordras presslegitimation. Inflationsrapporten kan laddas ned från Riksbankens webbplats, www.riksbank.se , under rubriken Publikationer/Inflationsrapporten eller beställas från Information Riksbanken, e-post: forradet@riksbank.se , fax 08-787 05 26 eller tel. 08-787 0100.