Reporäntan lämnas oförändrad på 3,75 procent

Datum 2002-02-08

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde torsdagen den 7 februari att lämna reporäntan oförändrad på 3,75 procent. Beslutet, som tillämpas från onsdagen den 13 februari, skall ses mot bakgrund av den senaste inflationsrapporten och ny information om den ekonomiska utvecklingen som tillkommit sedan dess.

Den internationella utvecklingen understödjer i huvudsak den bild som tecknades i inflationsrapporten i december, med en återhämtning i omvärlden under andra halvåret i år. Signalerna om att efterfrågedämpningen avtar och att aktivitetsnivån stabiliseras i den amerikanska ekonomin har blivit tydligare. Återhållande faktorer, såsom lageravvecklingen och investeringsanpassningen, förefaller också successivt klinga av i styrka. Osäkerhet kring utvecklingen på arbetsmarknaden, bestående sparandeobalanser och en volatil börsutveckling utgör emellertid fortsatt en riskfaktor i prognosen. Utvecklingen i Europa är svag, men även här tycks läget ha stabiliserats något. I Japan däremot har de senaste månaderna visat på en ytterligare försvagning i ekonomin.

I inflationsrapporten i december bedömdes BNP-tillväxten i Sverige bli 1,2 procent för 2001 och 1,8 respektive 2,4 procent för 2002 och 2003. Huvuddragen i den bild som då tecknades består. Utvecklingen av den privata konsumtionen och nettoexporten under 2001 var dock, enligt BNP-statistiken för tredje kvartalet, svagare än vad som antagits. Framåtblickande konjunkturindikatorer, såsom hushållens och företagens framtidstro, tyder emellertid på att nedgången i aktivitetsnivån avtar i styrka och att utvecklingen kommer att stabiliseras framöver. Sammantaget bedöms den svenska BNP-tillväxten behöva revideras ned något för 2001 och 2002. Samtidigt kan återhämtningen möjligen komma att bli något starkare under 2003.

Inflationen har ökat något mer än väntat. KPI och den underliggande inflationen, mätt som UND1X, uppgick i december till 2,9 respektive 3,4 procent i årstakt, vilket är högre än i Riksbankens prognos. Detta förklaras delvis av oväntade prishöjningar på bl.a. frukt och grönsaker. På kort sikt kan dessa priser komma att fortsätta öka snabbare än vad som antogs i december. Att även övriga priser stigit något mer än beräknat beror åtminstone delvis på en snabbare kostnadsutveckling i företagen, men reser också, som framhölls i inflationsrapporten, frågetecken kring resursutnyttjandet i den svenska ekonomin.

Inflationen bedöms minska under innevarande år. Det sammanhänger med den långsammare efterfrågeutvecklingen under förra året och det därmed minskade resursutnyttjandet både i fjol och i år. Utvecklingen av växelkursen talar i samma riktning. Till detta kommer att effekterna av förra årets prishöjningar på vissa varor och tjänster, bl.a. livsmedel och energi, klingar av.

Sammanfattningsvis har risken för en fördjupad eller mer utdragen nedgång i konjunkturen i omvärlden och i Sverige minskat något sedan i december, även om en osäkerhet kvarstår. De något högre inflationssiffrorna understryker samtidigt de frågetecken som sedan tidigare funnits kring inflationsbenägenheten i den svenska ekonomin. Risken för att inflationen på 1-2 års sikt skulle kunna överstiga 2 procent har alltså ökat något. I dagsläget finns det dock inte skäl att ändra den tidigare bedömningen att inflationen på 1-2 års sikt kommer att utvecklas ungefär i linje med Riksbankens mål. Det finns skäl att mer än vanligt lyfta fram betydelsen av den information som inkommer de närmaste månaderna, både om konjunkturen och inflationen.

Mot denna bakgrund beslutade direktionen att lämna reporäntan oförändrad på 3,75 procent. In- och utlåningsräntorna är därmed 3,0 respektive 4,5 procent.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under torsdagens sammanträde kommer att publiceras den 21 februari.