Reporäntan höjs 0,25 procentenheter till 4,25 procent
Datum
2002-04-26
Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde torsdagen den 25 april att höja reporäntan med 0,25 procentenheter från 4,0 procent till 4,25 procent. Beslutet, som tillämpas från torsdagen den 2 maj, skall ses mot bakgrund av den senaste inflationsrapporten och ny information om den ekonomiska utvecklingen som tillkommit sedan dess. Utvecklingen i omvärlden under den senaste tiden har i huvudsak följt den bild som tecknades i den senaste inflationsrapporten. Omläggningen av den ekonomiska politiken i en mer expansiv riktning förra året har, som det nu ser ut, lagt grunden för en återhämtning. Tillväxten i USA förefaller bli starkare under årets inledning än vad som tidigare antagits. I euroområdet har utvecklingen varit mer dämpad än i USA, men tecken finns på en försiktig uppgång i linje med bedömningen i inflationsrapporten. De kvardröjande obalanserna i USA, som bl.a. kommer till uttryck i ett lågt nationellt sparande, bidrar till att en viss osäkerhet om kraften och uthålligheten i återhämtningen kvarstår. Till osäkerheten bidrar också oron i Mellanöstern och de under senare tid högre oljepriserna. Ett annat orosmoment utgör de högre inflationssiffrorna i euroområdet. Sammanfattningsvis finns det inte skäl att ändra bedömningen i Riksbankens marsrapport, att en gradvis återhämtning sker i världsekonomin under innevarande år och att tillväxten därefter blir relativt hög. För OECD-området innebär det en BNP-tillväxt de kommande åren på 2,5-3,0 procent. I Sverige följer efterfrågeutvecklingen i allt väsentligt huvudscenariot i inflationsrapporten. I tjänstesektorn har aktivitetsnivån upprätthållts förhållandevis väl, samtidigt som det nu finns tecken på en återhämtning i industrin. Den samlade ekonomiska politiken har en expansiv inriktning, vilket bl.a. visar sig i att realräntorna är låga, att kronan är svag och att ökade transfereringar och sänkta skatter förstärker hushållens konsumtionsutrymme. Oljeprisuppgången och den svaga börsutvecklingen i kombination med problem i telekomsektorn kan komma att bidra till en något svagare efterfrågeutveckling än vad som tidigare antagits. En återhämtning ungefär i linje med inflationsrapporten väntas ske under de kommande åren. BNP-tillväxten antas därmed även i Sverige ligga i intervallet 2,5-3,0 procent. Prisutvecklingen i Sverige har varit marginellt högre än vad som antogs i inflationsrapporten. Inflationen bedöms dock alltjämt falla tillbaka från dagens höga nivåer under det närmaste halvåret i huvudsak till följd av att effekterna av de tillfälliga prisökningarna under fjolåret klingar av. Möjligen kan nedgången på kort sikt bromsas något av de högre bensin- och oljepriserna. Därefter bedöms det relativt höga resursutnyttjandet bidra till att arbetskraftskostnaderna och den inhemska inflationen åter ökar något. Ekonomins inflationsbenägenhet utgör fortfarande en uppåtrisk för den inhemska inflationen. De frågetecken kring resursutnyttjandet, inflationstrycket och ekonomins funktionssätt som lyftes fram i inflationsrapporten kvarstår. Det finns idag inte skäl att ändra den bedömning som gjordes i marsrapporten; inflationen beräknas fortfarande komma att något överstiga Riksbankens mål på 2 procent på 1-2 års sikt, det perspektiv som i första hand vägleder penningpolitiken. Mot denna bakgrund har direktionen beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,25 procent. Reporäntebeslutet medför också att in- och utlåningsräntorna justeras till 3,5 respektive 5 procent. Inriktningen på penningpolitiken framöver beror som alltid på hur Riksbanken värderar inflationsutsikterna. Om efterfrågeutvecklingen fortsätter att förstärkas och om det inte finns anledning att ändra synen på inflationsbenägenheten kan ytterligare steg i riktning mot en mindre expansiv penningpolitik behövas. Riksbanken har dock höjt reporäntan med 0,5 procentenheter sedan årsskiftet. I vilken takt ytterligare räntejusteringar kan behöva genomföras är osäkert och kommer, som vanligt, att bero på den information som inkommer och av hur denna tolkas. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under torsdagens sammanträde kommer att publiceras den 8 maj 2002. En presskonferens med riksbankschef Urban Bäckström och förste vice riksbankschef Lars Heikensten kommer att hållas kl. 10.00 fredagen den 26 april på Riksbanken, Malmskillnadsg. 7. För deltagande erfordras presslegitimation.