Reporäntan höjs 0,25 procentenheter till 4,0 procent
Datum
2002-03-19
Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde måndagen den 18 mars att höja reporäntan med 0,25 procentenheter från 3,75 procent till 4,0 procent. Beslutet, som tillämpas från onsdagen den 20 mars, baseras på den bild av inflationsutsikterna som idag presenteras i Riksbankens inflationsrapport. I rapporten görs bedömningen att inflationen kommer att något överskrida Riksbankens inflationsmål på ett till två års sikt. Det finns allt tydligare tecken på en återhämtning av både den internationella och svenska konjunkturen. Till detta kommer att resursutnyttjandet i Sverige sannolikt är mer ansträngt än väntat och att detta bidrar till att den inhemska inflationen stiger något mer än tidigare beräknat. Inflationsprognosen i rapportens huvudscenario utgår ifrån att tillväxtutsikterna i omvärlden har förbättrats. Den expansiva ekonomiska politiken bedöms lägga en god grund för en fortsatt återhämtning i omvärlden under de närmaste åren. Samtidigt finns det faktorer som talar för att uppgången kan komma att bli förhållandevis måttlig. I utgångsläget är det privata sparandet lågt särskilt i USA, vilket talar för en försiktig konsumtionsökning. Aktiemarknadens och företagens möjliga reaktion på dämpade vinstutsikter utgör också ett orosmoment. I Europa kan stelheter på både produkt- och arbetsmarknaderna komma att utgöra problem när konjunkturen vänder upp. Även i Sverige tyder inkommande statistik på att konjunkturen har bottnat. Räntorna är för närvarande låga och växelkursen är svag. Detta bidrar tillsammans med sänkta skatter och ökade transfereringar till att hushållen väntas öka både sin konsumtion och sitt sparande. Också exporten återhämtar sig, även om utvecklingen inledningsvis blir försiktig, i linje med den internationella konjunkturförbättringen. Till bilden hör också en väntad förstärkning av kronan under prognosperioden. I huvudscenariot bedöms BNP växa med 1,6 procent i år, 3,0 procent 2003 och 2,6 procent 2004. Inflationen bedöms under det närmaste halvåret falla tillbaka från dagens höga nivåer. Det beror i hög grad på att effekterna av de tillfälliga prisökningarna under fjolåret på olja, el och livsmedel klingar av. Ett något mer ansträngt resursutnyttjande under prognosperioden bidrar till att arbetskraftskostnaderna och den inhemska inflationen ökar något mer än i föregående inflationsrapport. Den importerade inflationen bedöms däremot utvecklas svagare. I huvudscenariot beräknas KPI-inflationen uppgå till 2,2 procent på ett år sikt och 2,4 procent på två års sikt. Motsvarande prognos för UND1X-inflationen är 2,2 procent på både ett och två års sikt. Riskbilden är också av betydelse för utformningen av penningpolitiken. Sedan föregående rapport har den inhemska inflationen fortsatt att stiga. Uppgången har varit större än väntat och den kan bara till en del förklaras med faktorer av tillfällig art. I kombination med att också löneökningarna under senare tid blivit högre än väntat reser detta frågor om resursutnyttjandet, inflationstrycket och ekonomins funktionssätt. I huvudscenariot har en viss upprevidering av ekonomins inflationsbenägenhet gjorts. Trots detta bedöms det finnas en ytterligare risk uppåt för den inhemska inflationen. Den samlade bedömningen är att UND1X-inflationen uppgår till 2,3 procent på både ett och två års sikt. Direktionens beslut att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,0 procent medför också att in- och utlåningsräntorna justeras till 3,25 respektive 4,75 procent. Hur styrräntan kommer att utvecklas framöver beror som vanligt på den information som inkommer och hur Riksbanken i sin tur värderar denna nya information. Om konjunkturen fortsätter att förstärkas som väntat - och om det inte finns skäl att ändra synen på inflationsbenägenheten - är det dock rimligt att anta att ränteläget i Sverige successivt kommer att anpassas uppåt. Detta kommer inte som en överraskning för aktörerna på de finansiella marknaderna. En sådan utveckling är en naturlig följd av att Riksbanken tar sin uppgift att säkra en löne- och prisökningstakt i linje med inflationsmålet på allvar i en situation när aktiviteten i svensk ekonomi gradvis blir starkare. Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under måndagens sammanträde kommer att publiceras den 8 april 2002. Riksbankschef Urban Bäckström redogör för penningpolitiken i finansutskottet kl. 10.00 och svarar därefter på frågor. En presskonferens med förste vice riksbankschef Lars Heikensten, Claes Berg och Hans Lindblad chef respektive biträdande chef för avdelningen för penningpolitik kommer att hållas kl. 14.00 i Riksbanken. Ingång från Malmskillnadsgatan 7. För deltagande krävs presslegitimation. Inflationsrapporten kan laddas ned från Riksbankens hemsida, www.riksbank.se , under rubriken Publikationer/Inflationsrapporten eller beställas per e-post: forradet@riksbank.se , fax 08-7870526 eller tel. 08-7870100.