Persson: Gryende optimism om vändning
Vice riksbanckschef Kristina Persson talade på ett lunchmöte i Östersund arrangerat av Rotary under rubriken "Riksbankens roll och det ekonomiska läget". I talet redogjorde Persson bl.a. för sin bedömning av den ekonomiska utvecklingen sedan december förra året.
"I Riksbankens senaste inflationsrapport tecknades en bild av en gradvis återhämtning i såväl den globala som den svenska ekonomin. Det var den kraftiga omläggningen av den ekonomiska politiken, framförallt i USA, men också i andra industriländer som talade för detta. I Sverige borgade bl.a skattesänkningar och ökade transfereringar för en god utveckling av hushållens inkomster. Låga räntor och en återhämtning på börsen efter terrordåden i USA skulle också verka stabiliserande på hushållens förmögenheter. Vid den tidpunkten fanns ännu inte några indikationer på en vändning i konjunkturen, tvärtom tydde inkommande statistik på att nedgången i de stora länderna i Europa riskerade att bli ännu djupare. Min oro gällde framförallt utvecklingen på arbetsmarknaden, där antalet varsel om uppsägningar hade ökat mycket kraftigt och förväntades stiga ytterligare. Fortfarande vid prognosperiodens slut (om två) år skulle det finnas lediga resurser i ekonomin vilket, enligt min mening skapade utrymme för en fortsatt penningpolitisk stimulans", sade Persson.
"Under de senaste månaderna har det kommit in en hel del tecken på att industrikonjunkturen i USA är på väg att stabiliseras och att hushållens konsumtion utvecklats starkare än väntat. Det tycks som om de amerikanska konsumenternas framtidstro har återvänt. Å andra sidan råder fortsatt stor osäkerhet när det gäller utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i USA har stigit snabbt och om den fortsätter att göra det kan det få hushållen att dämpa sin konsumtion. Därmed finns det en risk för att de stora obalanser som byggts upp i den amerikanska ekonomin med ett lågt hushållssparande och stora underskott i handeln med omvärlden kan komma att korrigeras snabbare än väntat vilket skulle få negativa konsekvenser för tillväxten. Samtidigt är det värt att notera att produktiviteten i den amerikanska ekonomin är fortsatt stark, vilket skulle kunna tyda på att den s.k. nya ekonomin finns och kan bidra till en god ekonomisk utveckling.
När det gäller Europa ger den nya informationen inte lika tydlig vägledning. Det har visserligen kommit in en del indikationer på en vändning även i Europa den allra senaste tiden men huvudintrycket är fortfarande att det råder stor osäkerhet, i synnerhet i Tyskland, där tillväxten har fallit mer än i andra länder", konstaterade Persson.
"Utvecklingen i Sverige i fjol kan visa sig ha blivit något sämre än väntat, att döma av nationalräkenskaperna för tredje kvartalet. De senaste månadernas handelsstatistik visar också att både export och import har utvecklats svagt. Samtidigt finns tecken på att botten i den svenska industrikonjunkturen kan vara nådd. Företagen ger i konjunkturinstitutets senaste barometer uttryck för viss ökad optimism. Det är dock för tidigt att tala om en stabil vändning i konjunkturen. Läget på arbetsmarknaden ger blandade signaler. Visserligen fortsätter arbetslösheten att falla men utvecklingen är tudelad med minskande sysselsättning inom industrin och antalet varsel om uppsägningar visar ännu ingen vändning nedåt. Antalet nyanmälda lediga platser har också fortsatt att minska om än från ganska höga nivåer. Så även om ljuset i tunneln anas, kan det vara en bit kvar att gå. Slutsatsen från inflationsrapporten i december står sig med en förhållandevis mild konjunkturnedgång och en återhämtning som inleds under andra halvåret i år ", framhöll Persson.
"Inflationen har trots avmattningen under året ökat lite snabbare än vad Riksbanken räknade med i december. Den höga inflationen under 2001 bedöms till en del bero på tillfälliga utbudsstörningar som medfört högre priser på bl.a. el, kött, frukt och grönsaker. Men även exklusive dessa varugrupper steg inflationen, vilket väcker frågor om det samlade resursutnyttjandet i ekonomin. De senaste månaderna har inflationen fortsatt att öka något mer än väntat. Det är oroväckande. Samtidigt visar flera mätningar av inflationsförväntningarna på ett års sikt att dessa nu ligger i linje med riksbankens mål. En starkare krona och ett lägre oljepris bidrar också till lägre inflation", avslutade Persson.
