Penning- och valutapolitik nr 2 2002
Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik behandlar ämnen på riksbanksnära områden. I dag publiceras årets andra nummer som innehåller fyra artiklar:
Behöver en centralbank ett eget kapital?
I många länder har centralbanker fått en väsentligt ökad grad av självständighet. Detta har ansetts stärka bankernas möjlighet att uppnå de penningpolitiska målen. En viktigt fråga i detta sammanhang är i vilken mån en centralbank behöver ett eget kapital för att kunna utföra sina uppgifter på ett självständigt sätt. I artikeln "Centralbankers behov av eget kapital" pekar Tomas Ernhagen och Magnus Vesterlund båda verksamma på avdelningen för marknadsoperationer och Staffan Viotti, rådgivare till riksbankschefen, bland annat på de risker som en svag kapitalisering av centralbanken kan medföra.
Inter-bank exposures and systemic risk
Martin Blåvarg och Patrick Nimander, båda verksamma på avdelningen för finansiell stabilitet, diskuterar i sin artikel "Inter-bank exposures and systemic risk" i vilken utsträckning de svenska bankerna är exponerade för direkta spridningseffekter till följd av eventuella fallissemang hos deras motparter och hur myndigheterna bör förhålla sig till detta. Artikeln publiceras på engelska.
Makromodell för vägledning åt penningpolitik
Riksbanken använder regelbundet en makromodell, Rixmod, för policyanalys och prognosändamål. Syftet är att ge vägledning till hur penningpolitik med inflationsmål bör bedrivas. I artikeln "Rixmod - Riksbankens makromodell för penningpolitisk analys" redogör Christian Nilsson, verksam på avdelningen för penningpolitik, för den grundläggande strukturen i modellen. I artikeln illustreras också dess egenskaper med några exempel på policysimuleringar.
Bör skatteavvikelser integreras i budgetprocessen?
Sedan våren 1996 redovisar regeringen skatteavvikelseberäkningar som en bilaga till vårpropositionen. Men redovisningen skulle också kunna tilldelas en mer formell budgetdisciplinerande funktion.Utgiftsreformer, som skulle kunna riskera att utgiftstaket överskrids, kan i många fall ersättas med skattereduktioner. Om detta breder ut sig riskerar syftet med utgiftstaket att urholkas. Det skriver Robert Boije, verksam vid avdelningen för penningpolitik i artikeln "Bör skatteavvikelser integreras i budgetprocessen?". En fullständig integrering av skatteavvikelseredovisningen i budgetprocessen skulle eliminera incitamenten till att kringgå utgiftstaket genom skattereduktioner.
En engelsk version, Sveriges Riksbank Economic Review, kommer att finnas tillgänglig om några veckor.
Frågor besvaras av Kerstin Wallmark, tel. 08-787 01 50.
