Penning- och valutapolitik nr 1, 2002
Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik behandlar ämnen på riksbanksnära områden. I dag kommer årets första nummer som innehåller fyra artiklar:
Hushållen, aktiemarknaden och det finansiella systemet
Antalet personer som äger aktier har under senare år ökat mycket snabbt. Samtidigt har avkastningen på aktier historiskt sett varit mycket hög. En "normalisering" på aktiemarknaden gör det svårare att spara i aktier. Detta kommer att ställa nya och högre krav på det finansiella systemet att hjälpa hushållen att hantera riskerna på aktiemarknaden. Det skriver riksbankschef Urban Bäckström i artikeln "Hushållen, aktiemarknaden och det finansiella systemet". Artikeln bygger på ett anförande som Urban Bäckström höll inför stiftelsen Aktiefrämjandet den 21 januari 2002.
En ny ordning för valutainterventioner
Riksbankens direktion fattade den 31 januari 2002 beslut om ett förtydligande gällande beredning, beslut och kommunikation vid valutainterventioner. I artikeln "Riksbankens valutainterventioner - beredning, beslut och kommunikation" presenterar förste vice riksbankschef Lars Heikensten och Anders Borg, rådgivare till direktionen, den nya ordningen samtidigt som några av de bakomliggande övervägandena tydliggörs. Interventioner är i första hand ett medel att signalera förändringar i penningpolitiken som är motiverade för att upprätthålla inflationsmålet. Interventioner kommer också framöver att användas med återhållsamhet.
Realränta och penningpolitik
Under de senaste åren har Knut Wicksells teori om räntegap och dess effekt på inflationen åter kommit i fokus. Magnus Jonsson, verksam vid Riksbankens forskningsavdelning, diskuterar i artikeln "Realränta och penningpolitik" den naturliga realräntans bestämningsfaktorer i en dynamisk allmän jämviktsmodell. I artikeln illustreras också den naturliga realräntans kortsiktiga anpassning efter en produktivitetsstörning och olika finanspolitiska störningar.
Guldreservens roll och avkastning på guld
De flesta centralbanker i industriländer har en guldreserv som är en del av den totala valutareserven. Anledningen till detta är att guld har en historisk roll i det monetära systemet. Under det senaste årtiondet har guldpriset stadigt sjunkit varför guldets roll i en valutareserv ifrågasatts ur ett portföljteoretiskt perspektiv. Det skriver Annette Henriksson, verksam vid Riksbankens avdelning för marknadsoperationer, i sin artikel "Guldreservens roll och avkastning på guld". Centralbanker som har guld i valutareserven har dock möjlighet att erhålla avkastning genom att låna ut guldet.
En engelsk version, Sveriges Riksbank Economic Review, kommer att finnas tillgänglig om några veckor.
Frågor besvaras av Kerstin Mitlid, tel. 08-787 03 69
