Heikensten: Inflationen hög men för tidigt ändra bilden

Förste vice riksbankschef Lars Heikensten talade under rubriken "Svensk ekonomi" vid ett seminarium i Oskarshamn arrangerat av Oskarshamns kommun, Företagarnas riksorganisations lokalförening samt företagscentrum. I talet berörde han den ekonomiska utvecklingen sedan förra inflationsrapporten publicerades i december.

"I den konjunkturbild som Riksbanken presenterade i förra inflationsrapporten tecknas en gradvis återhämtning i såväl omvärlden som i Sverige. En viktig faktor bakom denna återhämtning är den kraftiga omläggning av den ekonomiska politiken som vidtagits i USA och i en lång rad andra industriländer. De räntesänkningar och finanspolitiska stimulanser som genomförts kommer successivt att få genomslag. Samtidigt fortsätter den anpassning av lager och investeringar som normalt sker i en lågkonjunktur. Om utvecklingen följer mönstret från tidigare konjunkturnedgångar är det rimligt att räkna med en återhämtning under andra halvan av 2002", sade Heikensten.

"Statistiken från de senaste månaderna bekräftar i stort sett denna bild. I USA förefaller t.ex. konsumenternas och företagens framtidstro återhämta sig något. Anpassningen av företagens lager verkar ha kommit ganska långt. Produktivitetsutvecklingen har också visat sig vara fortsatt god. Ändå är det förhastat att redan nu blåsa faran är över. Den stigande arbetslösheten i USA kan dämpa konsumtionsviljan. Vidare kan de stimulanser som kommit från fallande energipriser visa sig vara tillfälliga. Till detta kommer en fortsatt oro för vad de underliggande obalanserna i den amerikanska ekonomin, manifesterade bl.a. i det låga hushållssparandet och de stora underskotten i handeln med omvärlden, kan ställa till med. I Europa har konjunktursignalerna varit blandade. Orosmolnen över Tyskland har t.ex. inte skingrats på ett tydligt sätt ", sade Heikensten.

"Också den svenska utvecklingen förefaller i stora drag ha följt den bild Riksbanken tecknade i december. Kanske kan utvecklingen av efterfrågan under förra året, bl.a. till följd av revideringar av BNP-statistiken, visa sig ha blivit något svagare än vad som antogs i inflationsrapporten. De relativt starka sysselsättningssiffrorna och hushållens goda inkomstutveckling talar dock i motsatt riktning. Statistiken för detaljhandeln antyder en stabilisering av konsumtionen. Också när det gäller orderingången ser bilden något ljusare ut. Hushåll och företag har blivit mindre pessimistiska om framtiden", fortsatte Heikensten

"Sammantaget förefaller det alltså inte idag finnas skäl att påtagligt ändra den bild av konjunkturutvecklingen i Sverige och omvärlden som tecknades i inflationsrapporten. En återhämtning bör kunna komma igång under 2002. Men det finns risk för en svagare utveckling och osäkerheten är fortsatt stor", sade Heikensten vidare.

"Kronan var en betydande orsak till oro under fjolåret. Sedan inflationsrapporten har den stärkts med drygt 2,5 procent. Det är i linje med bedömningen i december, men förstärkningen har blivit något större. Det finns goda skäl att tro på en fortsatt förstärkning när konjunktur och börser nu verkar stabiliseras. För en förstärkning talar också betydande överskott i bytesbalansen, stabila statsfinanser och en stark konkurrenskraft för exportindustrin. Ytterligare stöd bör kunna ges av förväntningar om ett framtida svenskt medlemskap i EMU", framhöll Heikensten.

"Inflationsbilden är fortsatt problematisk. Inflationen under det senaste halvåret har visserligen ungefär följt det mönster som Riksbanken tecknat, med en dämpning av prisutvecklingen för de varu- och tjänstegrupper som ökade mest dramatiskt förra våren. Men prisökningstakten har fortsatt att vara något högre än väntat. Detta var också bilden i december. KPI ökade då med 2,9 procent medan den underliggande inflationen, UND1X, ökade med 3,4 procent i båda fallen jämfört med samma månad förra året. Det här innebär att inflationen steg med några tiondelar mer än beräknat. Olika mätningar för inflationsförväntningarna indikerar dock att dessa åter ligger i linje med Riksbankens mål och en markant nedgång i inflationen under våren prognosticeras av flertalet bedömare", tillade Heikensten.

"Det går inte att vifta bort den fortsatt alltför höga inflationstakten", betonade Heikensten. "I flera inflationsrapporter under fjolåret lyfte Riksbanken fram risken för att den svenska ekonomins inflationsbenägenhet kan vara högre än beräknat. Det är en risk som tveklöst kvarstår, även om inte oron har bekräftats av de studier vi hittills gjort. I december räknade vi  med att inflationstakten kommer att avta under våren. Orsaken var att den svagare konjunkturen, en starkare krona och lägre råvarupriser väntades dämpa prisutvecklingen. Till detta kom tydliga effekter av att förra årets tillfälliga prishöjningar på bl.a. kött och elektricitet väntades falla ut ur statistiken. Det finns inte skäl att ändra denna grundbild idag. Men osäkerheten finns där och en tydlig risk kvarstår. Detta påverkar naturligtvis handlingsutrymmet i penningpolitiken", framhöll Heikensten vidare.

"När Riksbanken i december tagit hänsyn både till risker för en svagare konjunktur och för att den inhemska inflationen kunde bli högre var slutsatsen att prisstegringstakten på 1-2 års sikt skulle utvecklas ungefär i linje med målet på 2 procent. Det finns idag inte anledning att ändra nämnvärt på denna bedömning", avslutade Heikensten.

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?