Disposition av Riksbankens vinst 2001

Riksbanksfullmäktige har idag framlagt förslag till riksdagen om disposition av Riksbankens vinst räkenskapsåret 2001. Vinsten före bokslutsdispositioner uppgick till 19,3 miljarder kronor.

Enligt gällande riktlinjer skall 80% av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner under de senaste fem åren inlevereras till statsverket. Effekter av förändringar av valutakursen och av marknadsvärdet på guld räknas bort från det underlag som bestämmer utdelningens storlek. Utdelningen för 2001 ska enligt dessa riktlinjer uppgå till 7,3 miljarder kronor.

Majoriteten i riksbanksfullmäktige (s och v) har ställt sig bakom ett beslut med följande innebörd. Minoriteten i fullmäktige (m och kd) har reserverat sig i enlighet med reservationen nedan.

Fullmäktiges beslut
Riksbanksfullmäktige har mot bakgrund av en redovisning från direktionen bedömt att det finns utrymme för en extra utdelning på 20 miljarder kronor. Fullmäktiges förslag är därför att totalt 27,3 miljarder kronor inlevereras till statsverket. Fullmäktige utgår från att den nuvarande principen för vinstdisposition tillämpas fortsättningsvis.

Bakgrund
Riksdagen beslutade 2001, på förslag av Riksbanksfullmäktige, om en extra utdelning från Riksbanken på 20 miljarder kronor för räkenskapsåret 2000. I ett betänkande från Finansutskottet ( 2000/001:FiU23 ), som godkänts av riksdagen, framhålls att Riksbanken har god kapitalstyrka, såväl  internationellt sett som i ljuset av de penning-och valutapolitiska åligganden som banken har. Kreditriskerna i Riksbankens verksamhet bedöms vara mindre än för tio år sedan. Utskottet anser därför att "…det med hänsyn till detta borde vara möjligt för Riksbanken att nästa år tillföra statsverket i storleksordningen 20 miljarder kronor i extra utdelning…" Efter denna utdelning anser utskottet att en långsiktigt väl avvägd nivå på det egna kapitalet torde ha uppnåtts och att nu gällande principer för vinstdelning tills vidare bör behållas.

Riksbanksfullmäktige har som underlag för sitt ställningstagande begärt en uppdatering från direktionen om deras bedömning av Riksbanken balansräkning och behov av eget kapital. Direktionen har redovisat en sådan bedömning för fullmäktige den 1 och 15 februari 2002. Slutsatsen är att det finns utrymme att dela ut ytterligare 0-20 miljarder kronor, utöver den utdelning som följer av gällande riktlinjer. Storleken på det belopp som delas ut får återverkningar på Riksbankens finansiella ställning och därmed på bankens möjligheter att klara förluster i samband med nödkrediter.

Direktionen föreslår vidare att Riksbankens egna kapital redovisas i balansräkningen enligt nya principer. En del av det egna kapitalet föreslås avsättas till en fond som garanterar att Riksbanken har tillräckliga intäkter för att klara normala driftsutgifter. En annan del föreslås avsättas för att säkerställa Riksbankens förmåga att klara förluster i verksamheten, främst vad gäller förmågan att ge nödkrediter vid finansiella störningar. Andra delar av det egna kapitalet skulle avsättas för att balansera de orealiserade värdeförändringar som uppstår i valutareserven och guldinnehavet på grund av att marknadsvärdena varierar. Den vinst som därefter återstår skulle vara utdelningsbar.

Direktionen föreslår att dessa bestämmelser om fonderingar och avsättningar tas in i riksbankslagen. Där bör enligt direktionens uppfattning också finnas en skyddsbestämmelse som hindrar en vinstdisposition som riskerar att åsidosätta bankens möjligheter att självständigt utföra de uppgifter som ålagts banken i lag.

Riksbanksfullmäktige har beslutat överlämna direktionens förslag till Riksdagen för kännedom. Frågan om lagreglering av Riksbankens balansräkning och vinstdisposition bör enligt fullmäktiges mening aktualiseras först i samband med ett eventuellt svenskt inträde i EU:s valutaunion.

Reservation avgiven av Johan Gernandt, Mats Odell, Ingegerd Troedsson och Peter Egardt
Vi reserverar oss mot majoritetens förslag om ännu en extra utdelning till staten på 20 miljarder kronor. Den extra utdelning på 20 miljarder kronor som vi biträdde förra året skedde efter noggrann prövning. En given förutsättning då var att det gällde en engångsåtgärd och att den vinstdispositionsprincip som gällt från 1988 skulle tillämpas framgent utan extra uttag.

Riksbankens ledning har på riksbanksfullmäktiges begäran gått igenom kapitalbehovet för att Riksbanken skall kunna fullgöra sina penning- och valutapolitiska åligganden och sin uppgift att kunna ge s k nödkrediter vid en hotande betalningsstörning. En enig direktion konstaterade därvid att "skall den nuvarande beredskapen upprättas bör ingen extra utdelning göras".

Den tilltagande ekonomiska internationaliseringen har förstärkt länkarna mellan de nationella finansiella systemen vilket innebär nya risker. De många finansiella problem som uppkommit under senare år har tydligt visat detta. Redan mot denna bakgrund bjuder försiktigheten att man inte lägger sig i underkanten av de 25-45 miljarder kronor som direktionen bedömer behövas för detta ändamål. Staten har en enda kassa att ta till om det oväntade ändå skulle hända och den finns i Riksbanken.

Lagstiftningen om Riksbanken syftar till att säkerställa ett långsiktigt oberoende för Riksbanken, inbegripet dess finansiella styrka, vilket medför att Riksbanken trovärdigt och självständigt kan utföra de uppgifter som framgår av riksbankslagen. Fullmäktige har till uppgift att pröva frågan om vinstdisposition utifrån dessa övergripande syften. Vi anser därvid, att fullmäktige är förhindrat att lämna sådana förslag till disposition av Riksbankens vinst och kapital, som skulle innebär att Riksbankens självständighet kan sättas i fråga. De övergripande syftena, som fastlagts i regeringsformen och i riksbankslagen, kan inte förenas med ytterligare en extra utdelning om 20 miljarder kronor.

Också som ett led i strävan efter handlingsfrihet vad gäller Sveriges deltagande i den monetära unionen bör förslaget om en extra utdelning avslås. Mycket kan hända under den normalt tvååriga prövoperiod i EU:s växelkursmekanism ERM2 som, enligt reglerna, skall föregå Sveriges eventuella inträde i EU:s valutaunion och som innebär krav på att kronan under denna tid hålls stabil. Detta innebär snarare behov av en större, inte mindre, valutareserv.

En ytterligare utdelning om 20 miljarder kronor bör därför inte verkställas.

Direktionen har också föreslagit en lagreglering om fonderingar och avsättningar, samt en skyddsbestämmelse som hindrar en vinstdisposition som riskerar att åsidosätta Riksbankens möjligheter att självständigt utföra de uppgifter som åläggs banken i lag. Majoriteten i riksbanksfullmäktige vill inte aktualisera denna fråga nu. Vi anser för vår del, i all synnerhet mot bakgrund av majoritetens agerande när det gäller frågan om ytterligare en extra utdelning från Riksbanken i år, att en sådan lagreglering nu bör övervägas.

Ytterligare information:
Sven Hulterström, ordförande i riksbanksfullmäktige, tel. 070/530 42 63
Johan Gernandt, vice ordförande i riksbanksfullmäktige, tel. 0733/14 66 01

En presskonferens kommer att hållas på Riksbanken kl 15.00. På presskonferensen deltar riksbanksfullmäktiges ordförande Sven Hulterström och vice ordförande Johan Gernandt. För deltagande erfordras presslegitimation.

OBS! Ingång från Malmskillnadsgatan 7.