Bergström: Riksbanken och svensk ekonomi
Vice riksbankschef Villy Bergström talade under måndagen vid ett möte arrangerat av Nordea i Stockholm. Bergströms tal utgick från den senaste inflationsrapporten som publicerades den 19:e mars. Han berörde den ekonomiska utvecklingen fram till räntebeslutet, den 25 april och motiven bakom Riksbankens höjning.
"I stort följer utvecklingen i omvärlden den bild som förmedlades av Riksbanken i den senaste inflationsrapporten. Den expansiva ekonomiska politiken i en lång rad industriländer borgar för en återhämtning under innevarande år. I USA ser tillväxten ut att bli något starkare än väntat, enligt statistik över årets första månader. Bl.a. har den inhemska efterfrågan utvecklats positivt och framtidstron bland hushåll och företag framstår som stark. Även i euroområdet syns en utvecklingen som i huvudsak är i linje med bedömningen i Riksbankens marsrapport, dvs. mer dämpad än i USA men med tecken på en försiktig återhämtning. En viss osäkerhet avseende uthålligheten och styrkan i återhämtningen i världskonjunkturen råder emellertid fortfarande. Bidragande faktorer är bl.a. de obalanser som alltjämt kvarstår i den amerikanska ekonomin, konflikten i Mellanöstern och de högre oljepriserna. Ytterligare en oroskälla är de högre inflationssiffrorna i euroområdet. Riksbankens samlade bedömning enligt pressmeddelandet från den 26 april var att den internationella konjunkturbild som tecknades i inflationsrapporten i mars om en gradvis återhämtning under innevarande år och att tillväxten därefter blir relativt hög, kvarstår", inledde Bergström.
"För Sveriges del har efterfrågeutvecklingen i huvudsak följt den bild som tecknades i inflationsrapporten. Tjänstesektorn har upprätthållit en god aktivitetsnivå och nu syns även tecken på en återhämtning inom industrin. Den ekonomiska politiken har för närvarande en stimulerande inverkan på ekonomin och hushållens konsumtionsutrymme förstärks av de låga realräntorna, ökade transfereringar och sänkta skatter. Som framgår av pressmeddelandet konstaterar Riksbanken att det, mot bakgrund av oljeprisuppgången och den svaga börsutvecklingen i kombination med problem i telekomsektorn och genomförda räntehöjningar, dock är möjligt att efterfrågan utvecklas marginellt svagare än vad som förväntades i föregående inflationsrapport. BNP-tillväxten i Sverige antas ligga i intervallet 2,5-3,0 procent", sade Bergström.
" Sverige befinner sig idag i ett gott utgångsläge. Under 1960-talet och fram till 1990-talet hade vi ständiga problem med bytesbalansen. Det problemet ligger, som det ser ut nu, bakom oss. Vi har idag också sunda statsfinanserna vilket ger ett helt annat manöverutrymme än vi t.ex. hade i början av 1990-talet. Här har Sverige en fördel även jämfört med länder som exempelvis Tyskland, som på senare tid tyngts av budgetproblem. Sverige har således ett gott utgångsläge. Trots det kvarstår vissa problem. Jag tänker särskilt på arbetsmarknadens funktionssätt", fortsatte Bergström
" Arbetskraftskostnaderna ökar, som framhölls i inflationsrapporten, något snabbare än vad som är förenligt med inflationsmålet och resursutnyttjandet ser förhållandevis ansträngt ut. Under senare år har ökade kostnader i viss utsträckning motverkats av att företagen minskat sin vinstandel men mycket tyder på att detta utrymme idag är begränsat. Det råder också stora skillnader i löneökningarna mellan olika sektorer och mellan olika yrkeskategorier, vilket även lyftes fram i inflationsrapporten. Inom vissa delar av industrisektorn har tjänstemännens löner ökat mer än arbetarnas. Vidare har lönerna stigit särskilt mycket inom den snabbt expanderande tjänstesektorn. Relativa löneförändringar är normala inslag i en dynamisk ekonomi, men svensk arbetsmarknad har tidigare visat att stora relativa förändringar ofta medför kompenserande löneglidning", sade Bergström.
"I kombination med en svagare produktivitetstillväxt, delvis orsakad av något lägre efterfrågan, har arbetskraftskostnaderna stigit relativt mycket i många tjänstenäringar. Det finns en risk för att de högre kostnaderna får ett större genomslag på prisutvecklingen framöver, särskilt i näringar med brister i konkurrensen, såsom t.ex. byggande, detaljhandel, bank och försäkring", fortsatte Bergström.
"Riksbankens samlade bedömning är att inflationen det närmaste halvåret kommer att falla tillbaka från dagens höga nivåer i takt med att fjolårets tillfälliga prisökningar klingar av, även om det på kort sikt är möjligt att de högre bensin- och oljepriserna kan dämpa nedgången en aning. Därefter förutses det relativt höga resursutnyttjandet bidra till att arbetskraftskostnaderna och den inhemska inflationen åter ökar något. Riksbankens senaste räntehöjningar ska ses i ljuset av detta", avslutade Bergström.
