Bergström: Basindustri - Hightech som håller
Vice Riksbankschefen Villy Bergström talar imorgon på Tomasmässan i Falun om basindustrins utveckling under de senaste 100 åren.
"Under 1990-talets senare hälft kunde man ofta höra i debatten om den s.k. nya ekonomin att industrisamhället tjänat ut sin roll och att traditionell industri skulle gå samma väg som jordbruket en gång. Basindustrin har förvisso minskat i betydelse under de senaste årtiondena, särskilt för sysselsättningen, men den är fortfarande väsentlig för svensk ekonomi. ", konstaterar Bergström.
"Medan IT- och telekommunikationssektorns uppgång och fall dominerat i debatten har en industriell evolution sedan lång tid pågått inom övrig industri. Det är väl känt att produktivitet kan öka på två sätt. För det första kan produktiviteten öka inom befintliga företag. Dessa förändringar kan t. ex. bero på introduktion av ny teknologi eller på organisatoriska förändringar. För det andra kan produktiviteten öka genom en process där lågproduktiva företag slås ut och ersätts av mer produktiva nya företag samt att befintliga mer produktiva företag växer och blir större - marknadsselektion. Massa och pappersindustrin hade till exempel under perioden 1990-1998 en genomsnittlig produktivitetsökning på 5,2 procent. Denna ökning har till största delen genererats av kontinuerliga förbättringar inom företagen i branschen. Under samma period hade telekommunikationsindustrin en genomsnittliga produktivitetsökning på 9,2 procent men här svarar nystartade företag för ca två tredjedelar av ökningen medan det interna bidraget i befintliga företag varit betydligt blygsammare. Inom telekommunikationsindustrin har alltså lågproduktiva enheter lagts ned i snabb takt till förmån för tillväxt i högproduktiva enheter.", konstaterar Bergström.
"Det är ju inom industrin utanför IT-sektorn som en stor del av vinsterna med den nya teknologin har skördats och kommer att kunna skördas. Förklaringen till att basindustrin än idag är förhållandevis betydelsefull och lyckats överleva de många och långa kriserna under årens lopp är sannolikt att industrins ägare och verkställande ledningar sett till att företagen snabbt tillägnat sig ny teknik och hela tiden sökt förädla och nischa sina verksamheter. De har i snabbt takt substituerat arbete med kapital.", säger Bergström.
"Tillgången till råvara, billig energi, ett skattesystem som delvis gynnat kapitalintensiv industri, en tidig internationalisering och sist men inte minst en snabb förmåga att ta till sig och utnyttja ny teknik har medfört att basindustrin än idag spelar en väsentlig roll i svensk ekonomi. Kriser kommer och går och i spåren av dessa följer strukturomvandlingar. Jag tror inte att industrisamhället tjänat ut sin roll även om basindustrin minskat i betydelse. Varför skulle inte basindustrin kunna överleva ytterligare 100 år förutsatt att den är lika framgångsrik i att ta till sig ny teknik och höja produktiviteten som den varit de senaste 100 åren, de naturliga förutsättningarna har inte förändrats.", avslutar Bergström.
