Bäckström: Perspektiv på åren i Riksbanken
Riksbankschef Urban Bäckström talade under rubriken, Perspektiv på åren i Riksbanken, vid Stockholms universitet under måndagen.
– Den stabiliseringspolitiska regim vi haft under de senaste tio åren med prisstabilitetsmål och flytande växelkurs tycker jag fungerat bra. Samtidigt tror jag det är viktigt att komma ihåg att dessa två faktorer i sig inte är några garantier för stabiliseringspolitiska framgångar. Snarare tror jag att vad som spelade en avgörande roll var den framväxande viljan under 1990-talet hos det svenska folket och deras representanter i riksdag och regering att, med prisstabilitet och ordning och reda i statsfinanserna som medel, försöka uppnå en mer varaktigt stabil ekonomisk utveckling. En annan viktig del var den växande insikten om behovet av beslut som också skulle göra det möjligt att genomdriva en sådan politik. Detta bidrog till att Sverige kunde bryta 1970- och 80-talens utveckling med hög inflation och stora kast i den svenska ekonomin, sade Bäckström.
– Vi ser nu ut att närma oss ett avgörande i EMU-frågan det kommande året. Ett eventuellt ja i en folkomröstning och därefter inträde i EMU skulle innebära att Sverige byter stabiliseringspolitisk regim. Priststabilitetsmålet kvarstår, skillnaden blir dock att Europeiska centralbanken övertar ansvaret för penningpolitiken. Den svenska kronan låses oåterkalleligt till euron och ansvaret för den nationella stabiliseringspolitiken hamnar på finanspolitikens axlar.
– De lärdomar jag tycker man kan dra är att Riksbanken haft stor nytta av det ramverk för penningpolitiken som byggts upp under åren. Det handlar om att politiken ska ha ett tydligt mål, fokus ska vara inställt på ett medelfristigt perspektiv, beslutsprocesserna ska vara öppna och tydliga för att allmänheten ska förstå vad och varför vi gör som vi gör. Besluten ska slutligen vara konsekventa och fria från den dagsaktuella partipolitiken. Jag tror att arbetet med att skapa ett nytt stabiliseringspolitiskt ramverk kan ha nytta av att använda sig av erfarenheterna från detta.
– I denna diskussion skulle jag vilja föra in en annan viktig aspekt, nämligen den finansiella stabiliteten som också är en viktig förutsättning för en stabil ekonomisk utveckling. Efter den svåra bankkrisen som skakade Sverige i början av 1990-talet inleddes arbetet med att skapa en ordning för att bl.a övervaka riskerna inom det finansiella systemet för att i tid kunna upptäcka och förhindra en återupprepning 1990-talets krisförlopp. Riksbanken och Finansinspektionen är huvudansvariga på detta område idag. Riksbanken har det övergripande ansvaret för den finansiella stabiliteten medan Finansinspektionen har tillsynsansvaret för de enskilda instituten som är av strategisk betydelse. Finansinspektionen spelar alltså genom sin direkta tillsyn nyckelrollen i arbetet med att på ett tidigt stadium upptäcka och förhindra uppbyggnaden av risker. Men Finansinspektionen har också många andra uppgifter som riskerar att förskjuta fokus från de centrala stabilitetsfrågorna. Enligt min mening bör en av Finansinspektionens viktigaste uppgifter framöver vara att fördjupa analysen kring systemrisker, dvs riskkällor som kan hota stabiliteten i det finansiella systemet. Där bör tyngdpunkten i Finansinspektionens arbete ligga, avslutade Urban Bäckström.
