Bäckström: Återhämtningen i USA central för världsekonomin

Riksbankschef Urban Bäckström talade under tisdagen på ett frukostmöte arrangerat av Executive Club, IS Halmia, på Hotel Tylösand. I sitt tal – ”svensk ekonomi och penningpolitiken” – kommenterade Bäckström den aktuella utvecklingen.

”Konjunkturen i vår omvärld tappade fart under förra året. Frågan de flesta ställde sig var hur pass djup och långvarig nedgången skulle komma att bli. Det ekonomiska dragloket – USA – hade under slutet av 1990-talet rusat fram i hög hastighet och obalanser byggts upp. Aktiekurserna nådde höga höjder, en del investeringsprojekt kunde inte svara upp mot de förväntningar som fanns på långsiktig lönsamhet, hushållens sparande föll ned till rekordlåga nivåer och handeln med omvärlden visade stora underskott. Därtill drabbades landet av terrordåd som riskerade att ytterligare försvåra en återhämtning. I ljuset av detta har anpassningen hittills skett under relativt ordnade former och återhämtningen har varit gynnsam även om många företag och hushåll drabbats hårt av framför allt börsraset. Inkommande data för USA pekar för närvarande i lite olika riktningar. Det finns å ena sidan information som stöder bilden av en gradvis återhämtning. Å andra sidan består oron på finansmarknaden vilket gör att osäkerheten om styrkan i återhämtningen kvarstår. Eftersom det går trögt i såväl euroområdet som Japan kommer kraften i återhämtningen i USA att vara central för utsikterna för världsekonomin”, sade Bäckström.

”Konjunkturavmattningen i omvärlden drabbade även Sverige. Idag kan vi dock konstatera att förra årets nedgång i svensk ekonomi blev förhållandevis mild. Det framgår inte minst om man ser till utvecklingen på arbetsmarknaden som i stor utsträckning förblev opåverkad trots varsel och neddragningar inom industrin. Samtidigt ska man komma ihåg att en del av förklaringen till den höga sysselsättningen tyvärr var att höga sjukskrivningstal gjorde att företagen tvingades anställa ersättare för sjukskrivna medarbetare. Denna milda nedgång medförde att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin var högt när signaler – några månader in på 2002 – kom om att en återhämtning trots allt var på väg i vårt land.  För att förhindra att produktionsresurserna i ekonomin skulle riskera att bli ansträngda och generera inflationstendenser senare under konjunkturuppgången beslutade direktionen under våren att lätta något på den penningpolitiska ’gaspedalen’. Under försommaren tilltog osäkerheten kring styrkan i återhämtningen i omvärlden, vilket spillde över på utsikterna för Sverige. Riksbanken valde därför att avvakta med ytterligare höjningar.”

”Nu är arbetet med nästa inflationsrapport i full gång. Det är svårt, tycker jag, att på det här stadiet ha en alldeles klar bild av utvecklingen framöver. En risk vi har att bedöma är börsorons effekter på konsumtion och investeringar i omvärlden och i Sverige och om ytterligare störningar kan väntas. En annan risk, som pekar i motsatt riktning, är hur pass ansträngda produktionsresurserna kan komma att bli om konjunkturen gradvis fortsätter att återhämta sig. Löneutvecklingen i landet står här i fokus. Vilka konsekvenser allt detta sammantaget har på inflationsutsikterna och på penningpolitiken får vägas av efterhand allteftersom ny statistik kommer in.”

”Låt mig avsluta med att konstatera att Sverige lyckats etablera ett gott förtroende för inriktningen av den ekonomiska politiken mot stabil tillväxt och låg inflation. Förtroendet vilar på ett antal pelare som tillsammans skapar en stabil grund. En självständig Riksbank med ett tydligt inflationsmål är en pelare, en annan den ram som lagts kring statsfinanserna i form av saldomål och utgiftstak. Jag är övertygad om att dessa tjänat landet väl i arbetet med att skapa tilltro till den samlade ekonomiska politiken och kan så också att göra i framtiden, avslutade Urban Bäckström.”

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?