Nyberg: Kronans utveckling och Riksbankens roll
Vice riksbankschef Lars Nyberg talade under rubriken "Kronans utveckling och Riksbankens roll" vid Liberala ekonomklubben under onsdagen.
"Kronan har i nominella termer försvagats med cirka 90 procent sedan mitten av 1970-talet. Minst hälften av försvagningen kan förklaras med att inflationen varit högre i Sverige än i vår omvärld. Återstoden, åtminstone fram till mitten av 1990-talet, kan i allt väsentligt härledas till en svag BNP- och produktivitetsutveckling i förhållande till utlandet samt försämrade "terms of trade", sade Nyberg.
"Betydligt svårare är det att finna bra förklaringar till kronförsvagningen de senaste åren. Varken produktivitets- eller BNP-tillväxten har varit sämre än omvärldens. Inflationen har om något varit lägre än i utlandet och vår penningpolitik har nu samma inriktning mot prisstabilitet som omvärlden", fortsatte Nyberg.
"På marknaden har diskussionen ofta kommit att handla om flöden av olika karaktär. Sedan två år tillbaka har det exempelvis förelegat en stark relation mellan Stockholmsbörsen och kronans utveckling. Tittar man däremot i ett längre perspektiv finner man ingen samvariation alls. Sambandet mellan börsens och kronans utveckling bör därför tolkas med viss försiktighet", sade Nyberg.
"Kronan tenderar även att drabbas när oron tilltar på de globala finansiella marknaderna, vilket var påtagligt i samband med attentatet i USA. Slutligen skall man inte glömma att kronans svaghet delvis är baksidan av dollarns styrka", sade Nyberg.
"Trots den senaste tidens förstärkning är enligt min mening kronan påtagligt undervärderad. Fundamentala faktorer som relativ tillväxt, sunda statsfinanser och överskott i bytesbalansen talar fortfarande för en förstärkning av växelkursen. Dessutom har osäkerheten på de finansiella marknaderna minskat. I den senaste inflationsrapporten bedöms därför kronan få en starkare bana än i föregående rapport", fortsatte Nyberg.
"Den 14 juni beslutade direktionen att intervenera på valutamarknaden. Riksbanken har nu publicerat en utvärdering av interventionerna, vilket i sig är värt att uppmärksamma. Ingen centralbank har tidigare visat på en liknande öppenhet när det gäller interventioner på valutamarknaden. Generellt kan man säga att det är ytterst svårt att dra några konkreta slutsatser av analysen, framförallt då konjunkturbilden förändrades kraftigt under sommaren och hösten. Min mening är dock att man hade uppnått samma effekt på växelkursen, räntorna och inflationsförväntningarna genom att på traditionellt sätt via direktionens tal signalera en stramare penningpolitik".
"En svårighet med interventionerna, som också noterats i direktionens utvärdering, är att interventioner riskerar att skapa en ökad osäkerhet kring den alllmänna tankeramen för penningpolitiken", underströk Lars Nyberg.
"Trots att Riksbanken var mycket tydlig i sin kommunikation av att interventionerna i juni var en del av penningpolitiken har sådana diskussioner uppkommit. Möjligen kan risken för missförstånd minska något genom stor öppenhet och tydlighet kring interventioner. Min huvudslutsats är dock att Riksbanken bör vara mycket försiktig med att utnyttja detta instrument", avslutade Lars Nyberg.
