Bäckström: Valutainterventioner kan inte uteslutas

Riksbankschef Urban Bäckström talade under rubriken "Svensk ekonomi" vid en middag i Stockholm arrangerad av Inter-Alphas Steering Committee - en diskussionsklubb bestående av en rad internationella banker. Här följer ett utdrag ur talet:

"I huvudscenariot i vår senaste inflationsrapport som presenterades den 31 maj gjorde vi bedömningen att inflationen på ett till två års sikt kommer att utvecklas ungefär i linje med Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Samtidigt konstaterade vi att inflationen mätt som såväl KPI som UND1X under senare tid stigit mer än väntat. Uppgången kan framför allt förklaras av en rad tillfälliga faktorer som endast beräknas påverka inflationen under en begränsad period och falla bort nästa år. Därmed påverkas inte inflationsprognosen på ett till två års sikt."

"Den sammantagna bilden av inflationsförväntningarna bland aktörerna i ekonomin tyder på att inflationen långsiktigt kommer att hålla sig kring målet. Det visar att tilliten till Riksbanken och inflationsmålet är stort. Det förtroendet tänker vi vårda ömt."

"I den riskbild som presenterades i inflationsrapporten konstaterades att den var i stort sett balanserad; det innebär att det vägde jämt mellan risken för en lägre alternativt högre inflation. I den ena vågskålen låg risken för att den internationella konjunkturen i allmänhet och USA i synnerhet skulle utvecklas sämre än väntat vilket skulle dämpa inflationen. I den andra vågskålen låg risken för en svagare krona, men också stigande inhemsk efterfrågan och sämre utväxling mellan inflation och tillväxt vilket skulle driva upp inflationen"

"Sedan inflationsrapporten presenterades har en del ytterligare information inkommit. Osäkerheten kring den amerikanska ekonomin kvarstår. Den bild som allt tydligare avtecknar sig på finansmarknaderna är dock att avmattningen inte kommer att bli särskilt djup och att den potentiella tillväxten är fortsatt god i USA. Kurserna har sålunda under våren vänt upp på den amerikanska aktiemarknaden, de långa räntorna har stigit och dollarkursen har apprecierat kraftigt gentemot de flesta andra valutor."

"Dollarns starka utveckling är en delförklaring till att den svenska kronan försvagats under de senaste månaderna. Men det är inte hela förklaringen; kronan har försvagats mer mot dollarn än många andra valutor inklusive euron. Detta har skett trots att svensk ekonomi är i ett gott skick, med en starkare produktionspotential än tidigare, goda statsfinanser, överskott i bytesbalansen och låga inflationsförväntningar. Riksbankens bedömning är att dagens svaga kronkurs inte är rimlig sett ur ett fundamentalt perspektiv."

"Den nuvarande svaga kronkursen avviker från den bana som huvudscenariot i den senaste inflationsrapporten utgick ifrån. Det gör att det kan finnas risk för att inflationen på ett till två års sikt blir högre om kronan förblir svag under en längre tid. Om det finns skäl att tro att kronan fortsätter att vara svag - och om ingenting annat förändrar utsikterna på inflationsområdet - kommer det att få konsekvenser för penningpolitiken. Det gäller särskilt om den bild som avtecknar sig på flera finansiella marknader i omvärlden är riktig, d.v.s. att den amerikanska avmattningen och det internationella konjunkturnedgången i stort blir förhållandevis mild."

"Med en regim som bygger på ett explicit inflationsmål är det framför allt inflationsutsikterna som avgör uppläggningen av penningpolitiken. Det innebär dock inte att värderingen av kronan saknar betydelse. Tvärtom är den en viktig faktor bakom bedömningen av inflationsutsikterna."

"Riksbanken har konstaterat att genomslaget av en svag kronkurs på importpriserna tycks ha minskat de senaste åren, något som vi också pekat på vid ett flertal tillfällen. Samtidigt finns det gränser för hur mycket kronans värde kan avvika från de ingångsvärden som inflationsrapporten bygger på utan att penningpolitiska åtgär-der behöver vidtas. Blir avvikelserna varaktigt för stora kan det på sikt hota prisstabiliteten dels via direkta effekter på importpriserna och dels via en ökad real exportefterfrågan som vid ett högt resursutnyttjande kan leda till en uppgång av inflationstakten. Det får naturligtvis inte ske. Vidare riskerar inflationsförväntningarna att stiga i spåren av en kronförsvagning, något som heller inte kan tolereras."

"Interventioner i valutamarknaden är ett av de medel som en centralbank förfogar över i sin arsenal. Det huvudsakliga instrumentet för en centralbank med inflationsmål är emellertid styrräntan. Men i ett läge där växelkursen utgör en allvarlig uppåtrisk i inflationsprognosen och växelkursen avviker markant från en rimlig värdering kan det uppkomma en situation då det är motiverat med interventioner i valutamarknaden som ett kompletterande inslag i arbetet med att fortlöpande säkra prisstabiliteten," avslutade Bäckström.