Reporäntan höjs 0,25 procentenheter till 4 procent

Datum 2000-12-07

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde onsdagen den 6 december att höja reporäntan med 0,25 procentenheter från 3,75 till 4 procent. Beslutet tillämpas från onsdagen den 13 december. Syftet med dagens räntehöjning är att säkra en fortsatt god och stabil utveckling med bibehållen prisstabilitet i svensk ekonomi.

Direktionens beslut baseras på den bild av inflationsutsikterna som idag presenteras i Riksbankens inflationsrapport. I rapporten görs den samlade bedömningen att inflationen något kommer att överstiga Riksbankens inflationsmål på ett till två års sikt.

 

Det stigande inflationstrycket är främst en följd av att ekonomins efterfrågan bedöms växa snabbare än vad en balanserad ekonomi långsiktigt medger. Till detta kommer risker för en högre inflation sammanhängande bl.a. med utvecklingen av löner, oljepriser och kronan.

Inflationsbedömningen i rapportens huvudscenario bygger på en fortsatt relativt stark konjunktur med en god inhemsk tillväxt. De senaste månadernas statistik indikerar att konjunkturutvecklingen kan bli något lugnare än Riksbanken räknat med tidigare men ändrar inte den grundläggande bilden. Efterfrågan bedöms fortfarande öka så snabbt att ekonomins lediga resurser successivt kommer att tas i anspråk och kapacitetsbegräsningar därmed efterhand göra sig gällande. Inflationen, korrigerad för tillfälliga effekter av indirekta skatter, subventioner och räntekostnader för egnahem (UND1X), bedöms uppgå till 1,8 procent på ett års sikt och 1,9 procent på två års sikt vid en oförändrad reporänta på 3,75 procent. Jämfört med föregående rapport i oktober innebär detta en viss uppjustering av prognosen på ett års sikt och en marginell nedrevidering på två års sikt, om man tar hänsyn till att prognosperspektivet flyttats fram ett kvartal.

Inflationsutvecklingen i huvudscenariot vilar bl.a. på antaganden om gradvis fallande oljepriser och en apprecierande kronkurs. Osäkerheten kring dessa faktorer är betydande, väl åskådliggjort av den senaste tidens utveckling. Både oljepris- och växelkursutvecklingen utgör tydliga uppåtrisker i inflationsutvecklingen under kommande år. Till de faktorer som skulle kunna leda till att inflationen blir högre än i huvudscenariot måste också löneutvecklingen räknas. Skälet är en allt starkare arbetsmarknad med stigande sysselsättning, allt lägre arbetslöshet och en ökad brist på arbetskraft. Dessa uppåtrisker balanseras delvis av att den internationella konjunkturutvecklingen kan bli svagare än vad som antagits i huvudscenariot.

Sammantaget bedöms det ändå föreligga en viss uppåtrisk i inflationsprognosen på ett års sikt och en mer betydande uppåtrisk på två års sikt. Med beaktande av riskbilden bedöms inflationen mätt med UND1X bli 2 procent på ett års sikt och 2,3 procent på två års sikt. Motsvarande bedömning för inflationen mätt med KPI är 2,0 respektive 2,5 procent.

Penningpolitikens inriktning framöver kommer att bero på styrkan i den fortsatta konjunkturen men också på hur övriga inflationspåverkande faktorer som t.ex. lönerna, oljepriserna, inflationsförväntningarna och växelkursen utvecklas.

Från den 13 december kommer också in- och utlåningsräntan att ändras från 2,75 respektive 4,25 procent till 3,25 respektive 4,75 procent. Avsikten är att in- och utlåningsräntan inte längre ska användas i signaleringssyfte (se särskilt pressmeddelande nr 79).

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 20 december.

En presskonferens kommer att hållas kl. 10.00 på Riksbanken, Brunkebergstorg 11. För deltagande erfordras presslegitimation. Presskonferensen -- som även sänds på Riksbankens hemsida, -- inleds av riksbankschef Urban Bäckström och förste vice riksbankschef Lars Heikensten. 

Därefter följer en genomgång av inflationsrapporten med Lars Heikensten, Claes Berg, chef för avdelningen för penningpolitik, Per Jansson biträdande avdelningschef för avdelningen för penningpolitik och Hans Lindblad, chef för enheten inhemsk makroanalys på avdelningen för penningpolitik.