Penning- och valutapolitik nr 4 2000: Vilken sektor är löneledande?
Löneutvecklingen i Sverige har uppvisat ett stort mått av följsamhet mellan olika sektorer, trots att sektorerna skiljt sig åt vad gäller lönesystem och inslag av löneglidning. Sara Tägtström redovisar i sin artikel hur löner sprider sig mellan olika sektorer.
Kan konkurser förutses?
Kreditvärderingsföretag har en betydelsefull uppgift att fylla på de finansiella marknaderna. Men tar bankerna hänsyn till kreditvärderingar i sin kreditbeviljningsprocess? Hur förhåller sig den makroekonomiska utvecklingen till de kreditvärderingar som gjorts, och till den faktiska risken för konkurs. Innehåller kreditvärderingarna information om bankernas framtida kreditförluster? Tor Jacobsson och Jesper Lindé diskuterar dessa frågeställningar i sin artikel.
Ansökarländernas val av växelkursregim inför EMU
Tio länder i Central- och Östeuropa hoppas inom några år bli medlemmar i EU och därefter också införa euron. Dessa "ansökarländer" står nu inför ett viktigt vägval: vad ska de göra med den egna valutan under mellantiden? I många tillväxtekonomier har valet av växelkursregim varit avgörande för kris eller framgång. I artikeln diskuterar Martin Ådahl vilket växelkursval som skulle gynna ansökarländerna mest.
Den aktuella penningpolitiken
Den svenska ekonomin visar en imponerande utveckling. Efter en tillväxt på i genomsnitt 3 procent under de senaste sex åren verkar ekonomin nu växa med omkring 3 till 4 procent per år och sysselsättningen har tagit fart ordentligt. Återigen kan jag också konstatera att inflationen förblivit måttlig trots att ekonomin växt i så snabb takt. Det sade riksbankschef Urban Bäckström i sitt inledningsanförande inför finansutskottet den 10 oktober. Denna gynnsamma utveckling innebär emellertid inte att Riksbanken kan luta sig tillbaka. Det finns ett antal risker i det fortsatta förloppet som kräver vaksamhet från vår sida.
Trenden i de svenska offentliga finanserna – förr och nu
De offentliga finanserna i Sverige har uppvisat betydande svängningar under det senaste årtiondet. Överskott under expansiva perioder har varit mindre än underskott under recessioner. Detta har resulterat i en trendmässig ökning av statsskulden. På kort sikt har krisen i de svenska offentliga finanserna från början på 1990-talet lösts . Däremot är det, skriver författarna Yngve Lindh och Henry Ohlsson i en engelskspråkig artikel, mindre säkert huruvida den långsiktiga trenden har förändrats.
Tidskriften finns på Riksbankens hemsida (www.riksbank.se) under rubriken
Publikationer/Penning- och valutapolitik.
Den kan också hämtas i Riksbankens entré, Brunkebergstorg 11, eller beställas via e-post: forradet@riksbank.se fax (08-787 05 26) och telefon (08-787 01 00).
En engelsk version, Sveriges Riksbank Economic Review, kommer att finnas tillgänglig om några veckor.
