Lars Nyberg: Utlåningen till hushållen ökar kraftigt
"Utlåningen till hushållsektorn växer nu väsentligt snabbare än ekonomin i övrigt. Hushållen ser positivt på framtiden, vilket är glädjande. I den utsträckning lånade pengar används för att investera i aktier och bostäder, där priserna stigit mycket snabbt under det senaste halvåret, är detta emellertid oroande. Erfarenheten visar att högt belånade tillgångar ställer till problem när tillgångspriserna faller, både för hushållen och för bankerna."
Det sade vice riksbankschef Lars Nyberg på onsdagen i samband med ett föredrag på Handelsbanken i Linköping. Han sade vidare bland annat att:
"Svensk ekonomi befinner sig i dag i en stark konjunkturfas, med högre tillväxt än på mycket länge. Hushållens konsumtion stiger till följd av stigande inkomster, förmögenhetsvärden och sysselsättning. De ljusa framtidsutsikterna har också medfört att hushållen lånat alltmer. Hushållen har ökat sin upplåning med mellan 5 och 10 procent per år under de senaste åren. Särskilt utlåningen från finansbolagen har vuxit kraftigt och har nått samma nivå som i slutet på 1980-talet. Utlåningen ökar totalt sett väsentligt snabbare än tillväxten i ekonomin. En sådan utveckling är inte hållbar på lång sikt."
"Börsens utveckling och växande förväntningar på att en ny ekonomisk era är förestående, där en jämn och hög tillväxt utan större nedgångar skulle vara möjlig, kan leda till en överdrivet optimistisk framtidstro. Det finns en risk att hushållen lånar utan att ha tillfredsställande marginaler. Erfarenheten visar att räntorna på lånen kan stiga och förändra de kalkyler hushållen gjort vid upplåningstillfället. De idag högt uppdrivna bostadspriserna kan falla och därmed försämra värdet på de säkerheter som de flesta hushåll använder för sina lån. Det är angeläget att såväl banker som låntagare beaktar de risker som finns i en sådan utveckling."
"Samtidigt som riskuppbyggnaden i hushållssektorn bör diskuteras är det viktigt att framhålla de skillnader som finns jämfört med utvecklingen i slutet på 1980-talet. Hushållens skuldsättning i relation till inkomsterna är fortfarande avsevärt lägre än under bankkrisen, likaså utgör räntekostnader en allt mindre andel av hushållens utgifter. Den direkta belåningen av aktier i hushållssektorn är också låg vilket gör att ett börsfall inte medför några större risker i bankernas kreditgivning. Men det finns ändå skäl att ifrågasätta rimligheten i dagens utveckling och vilka konsekvenser den kan få för konsumenterna och för bankerna framöver", sade Lars Nyberg.
