Bergström: Det samhällsekonomiska utrymmet för löneökningar
Datum
2000-11-28
"Under förutsättning att inflationsförväntningarna ligger i linje med inflationsmålet och priserna inte påverkas av annat än konjunkturella faktorer är det rimligt att anta att inflationen hamnar på målet, när resurserna i ekonomin är fullt utnyttjade. Om däremot den potentiella tillväxten är på väg att överskridas riskerar tecken på överhettning bli allt fler och inflationstrycket öka. I vissa lägen kan vi bedöma att inflationen hamnar nära målet, åtminstone en tid, trots att resursrutnyttjandet är ansträngt och löneökningarna av den anledningen väntas bli högre än vad som på lång sikt är rimligt.", det sa vice riksbankschef Villy Bergström i sitt anförande vid Medlingsinstitutets seminarium i Industrihuset på tisdagen.
"Förstärkningar av växelkursen, avregleringar eller oljeprisfall kan i vissa lägen bedömas motverka den press uppåt på priserna som en långsiktigt ohållbart efterfrågan kan ge. Om vi bedömer att inflationsförväntningarna är stabila så påverkas våra penningpolitiska avvägningar i hög grad av en bedömning av varaktigheten i spänningen mellan efterfrågan och utbud. Vi bedriver ju inte i första hand stabiliseringspolitik utan har till uppgift att upprätthålla prisstabilitet."
"När det gäller att göra samhällsekonomiska bedömningar av hur stort utrymmet för löneökningarna för löntagarkollektivet som helhet är måste utgångspunkt tas i bedömningar av produktivitetstillväxten i hela ekonomin och i inflationsmålet. Om produktivitetstillväxten ligger i närheten av 2 procent finns det alltså ett löneutrymme på 3,5-4 procent. Förutsättningen för så här enkla kalkyler är att ekonomin befinner sig i rimlig balans, t.ex. när det gäller fördelningen mellan vinster och löner."
"Men med den starka efterfrågeutveckling som vi nu ser framför oss de närmaste två åren kommer troligen tecknen på flaskhalsar och arbetskraftsbrist bli fler och resursutnyttjandet mer ansträngt. Det kommer sannolikt också att ta sig uttryck i en viss press uppåt på priser och löner. Förr eller senare tvingar det Riksbanken att höja räntan, om det inte kommer en spontan avmattning."