Bäckström: Imponerande styrka i svensk ekonomi

Datum 2000-08-23

"Den svenska ekonomin har under de senaste åren visat en imponerande styrka och går nu in på det åttonde året av god ekonomisk utveckling efter krisen. Samtidigt är inflationen låg och löneökningarna förenliga med en balanserad utveckling. Bilden efter sommaren tycks bekräfta att tillväxten och sysselsättningen fortsätter att utvecklas gynnsamt, samtidigt som det inte förefaller finnas några omedelbara hot mot prisstabiliteten."

Det säger riksbankschef Urban Bäckström på torsdagen i samband med ett frukostseminarium i Bangkok som anordnats av Svenska Handelskammaren.

"Men det gäller naturligtvis för Riksbanken att vara vaksam, särskilt som konjunkturutvecklingen är stark. Eftersom penningpolitiken verkar med eftersläpning måste Riksbanken blicka ganska långt framåt för att fatta beslut om räntan. Det är inflationsutsikterna om ett till två år som är centrala för våra avvägningar."

"Att inflationsbenägenheten förefaller ha minskat under 1990-talet och att den svenska ekonomin långsiktigt synes kunna växa något snabbare än tidigare är goda tecken. Men om efterfrågan fortsätter att vara så stark framöver som många bedömare idag förutspår kommer sannolikt en stramare penningpolitik behövas, även om det är oklart när. Detta för att skapa goda förutsättningar för en fortsatt gynnsam produktions- och sysselsättningsutveckling."

"Enligt min bedömning är det främst utvecklingen på arbetsmarknaden som kan komma att bli avgörande för framtida inflationsbedömningar och följaktligen även för reporäntans utveckling. Den totala arbetslösheten, d.v.s. summan av de öppet arbetslösa och dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, har minskat betydligt under senare år. Fortsätter utvecklingen enligt de prognoser som i dag finns för nästa år kommer det innebära att den totala arbetslösheten halverats jämfört med krisåren under 1990-talets första hälft."

"Det är positivt att den ekonomiska politiken i stort har kunnat skapa förutsättningar för den snabba sysselsättningstillväxten. Samtidigt är den nuvarande tendensen en indikation på att svensk ekonomi växer snabbare än vad som är långsiktigt möjligt. Så länge det finns arbetskraft med rätt utbildning som befinner sig på rätt ställe och som är villig att ta de jobb som erbjuds kan arbetskrafts-efterfrågan vara högre än inflödet på arbetsmarknaden. Det är när det uppkommer brist på arbetskraft och flaskhalsproblem som inflationstendenser uppstår med risker för tilltagande pris- och lönestegringar. "

"En del flaskhalsproblem har redan börjat göra sig gällande, vilket ger en fingervisning om att det i dagsläget finns ett begränsat antal personer som har rätt utbildning och yrkeserfarenhet för de jobb som finns tillgängliga. Problemen förstärks av att en stor del av produktionsökningen och därmed efterfrågan på arbetskraft har varit koncentrerad till storstadsområdena och högskoleorterna. Drygt 25 procent av tillverkningsföretagen anger exempelvis att de har brist på arbetskraft. Bristtalet i april i år var omkring 20 och under 10 procent i slutet av 1998. De stigande bristtalen visar att sysselsättningen inte kan öka i nuvarande årstakt i längden."

"Bristsituationen på arbetsmarknaden är ännu så länge inte lika allvarlig som den var under överhettningsåren i slutet av 1980-talet. Andelen företag i tillverkningsindustrin som då angav brist på arbetskraft var betydligt större än i dagsläget. Andra bristtal visade samma tendens. Men även om problemen inte är överhängande är det viktigt att i tid förhindra att den svenska ekonomin hamnar i denna situation igen. På så sätt kan vi undvika att accelererande pris- och lönestegringar bryter den produktions- och sysselsättningsökning vi nu upplever."

"Riksbanken står alltså inför uppgiften att se till att den snabba konjunkturuppgången i den svenska ekonomin övergår till ett förlopp med varaktig tillväxt. Det är ingen enkel uppgift och det kräver extra eftertänksamhet så att en höjning av reporäntan varken kommer för tidigt eller för sent."