Reporäntan sänks 0,25 procentenheter till 2,90 procent

Datum 1999-03-25

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde onsdagen den 24 mars att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter från 3,15 procent till 2,90 procent. Beslutet träder i kraft onsdagen den 31 mars. Direktionens beslut baseras på den analys av inflationsutsikterna som idag presenteras i Riksbankens inflationsrapport.

Inflationsrapportens slutsats är att inflationen något kommer att underskrida Riksbankens mål på ett till två års sikt, även när den korrigeras för tillfälliga effekter av indirekta skatter, subventioner och ränteförändringar.

De internationella konjunkturutsikterna har dämpats marginellt jämfört med inflationsrapporten i december, men bilden är inte helt entydig. I euroområdet, som är av stor betydelse för svensk export, har den ekonomiska aktiviteten mattats av något. Det finns samtidigt tecken på en stabilisering i delar av Asien och den amerikanska ekonomin uppvisar fortsatt styrka. Den internationella prisutvecklingen har varit svagare än väntat. Inflationstrycket från omvärlden via importpriser bedöms mot denna bakgrund bli något lägre än vad utgångspunkten var i föregående inflationsrapport.

De svenska tillväxtutsikterna är fortfarande goda. Den internationella avmattningen väntas visserligen innebära att den svenska ekonomin växer något långsammare än under 1998. Den inhemska efterfrågan bedöms emellertid stiga successivt, bl.a. mot bakgrund av ett lågt ränteläge. Tillsammans med en gradvis återhämtning i den internationella konjunkturen innebär detta att BNP väntas växa med drygt 2 procent 1999 och ungefär 2,5 procent 2000. Trots en relativt god tillväxt kommer det sannolikt att finnas lediga resurser i ekonomin även på två års sikt, vilket talar för ett lågt underliggande inflationstryck.

I inflationsrapportens huvudscenario bedöms inflationen, mätt med KPI, uppgå till 1,1 procent på ett års sikt och 1,4 procent på två års sikt. Den svaga konsumentprisutvecklingen förklaras delvis av tillfälliga faktor som inte bedöms ha någon varaktig inverkan på inflationen och som därför inte påverkar penningpolitikens uppläggning. Ändrade indirekta skatter och subventioner samt sjunkande räntekostnader för egna hem bedöms hålla tillbaka ökningen av konsumentprisindex med i genomsnitt 0,9 procentenheter 1999 och 0,6 procentenheter 2000. Rensat för dessa faktorer bedöms inflationen mätt med UND1X uppgå till 1,7 procent på ett års sikt och 1,8 procent på två års sikt.

Riskbilden är också av betydelse för penningpolitikens utformning. Utvecklingen framöver är ungefär lika svårbedömd som då den föregående inflationsrapporten publicerades i december. Oron på de globala finansiella marknaderna har visserligen minskat. Den internationella konjunkturutvecklingen är emellertid en stor osäkerhetsfaktor, som snarast tilltagit något den senaste månaden med de starka konjunktursiffrorna i USA. Sammantaget bedöms det dock finnas en viss nedåtrisk i inflationsbedömningen på grund av en sämre internationell konjunkturutveckling än den som förutsätts i huvudscenariot.

Urban Bäckström framträder kl. 9.00 i dag i finansutskottet, förstakammarsalen, Östra Riksdagshuset. Ett presseminarium kommer att hållas kl. 14.00 på Riksbanken, Malmskillnadsgatan 7. För deltagande erfordras presslegitimation. Vid presseminariet deltar Lars Heikensten, Claes Berg, Hans Lindberg och Hans Lindblad.