Reporäntan höjs 0,35 procentenheter till 3,25 procent

Datum 1999-11-12

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde torsdagen den 11 november att höja reporäntan med 0,35 procentenheter från 2,90 till 3,25 procent. Beslutet träder i kraft onsdagen den 17 november. Beslutet skall ses mot bakgrund av den inflationsbedömning som Riksbanken gjorde i den senaste inflationsrapporten samt den analys som gjorts av den ekonomiska utvecklingen sedan dess. Genom att nu höja reporäntan bidrar Riksbanken till en fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling kännetecknad av stabila priser och en långsiktigt god tillväxt.

I inflationsrapportens huvudscenario bedömdes inflationen korrigerad för tillfälliga effekter av indirekta skatter, subventioner och ränteförändringar komma att öka något under de närmaste åren och marginellt överstiga Riksbankens mål på två års sikt vid en oförändrad reporänta. Den samlade riskbedömningen, som är en del av det penningpolitiska beslutsunderlaget, talade dock för en något högre inflation. Den tydligaste risken var att bristsituationer på arbetsmarknaden skulle komma att leda till högre löneökningar och ett högre inflationstryck.

Sedan inflationsrapporten publicerades har de internationella konjunkturutsikterna förskjutits något i positiv riktning. Tillsammans med högre råvaru- och insatsvarupriser än väntat, bl.a. på olja, kan detta leda till ett något högre pristryck från omvärlden än vad som förutsågs i inflationsrapporten.

I inflationsrapporten bedömdes den svenska ekonomin växa med 3,6 procent 1999, 3,8 procent 2000 och 3,0 procent 2001. Den senaste tidens statistik ger en något splittrad bild, men föranleder sammantaget inte någon förändring i synen på tillväxtutsikterna i ekonomin. Industriproduktion, exportorderingång och sysselsättning förefaller ha utvecklas något svagare än väntat, även om statistiken är svårtolkad. Samtidigt tyder flertalet andra indikatorer, som t.ex. försäljningen inom detaljhandeln samt penning- och kreditaggregat, på en fortsatt förstärkning av konjunkturen i linje med inflationsrapporten. Den faktiska prisutvecklingen enligt KPI och UND1X har också i stort sett följt prognosen i inflationsrapporten.

Inflationsmålet utgör en stabiliserande faktor i lönebildningen och inflationsförväntningarna på längre sikt är fortfarande förankrade kring 2 procent.

Hittills under hösten har också lönestatistiken legat i linje med inflationsrapportens huvudscenario. Samtidigt bekräftar dock utvecklingen på arbetsmarknaden, med bl.a. nya avtal och lönekrav, att det finns en risk för ett stigande lönetryck. Inom vissa branscher, där löneavtalen skall omförhandlas under det kommande året, är också efterfrågan på arbetskraft stark.

Sammantaget bedöms inflationen på ett till två års sikt bli marginellt högre än i inflationsrapporten. Bilden av att svensk ekonomi befinner sig i en stark och bred konjunkturuppgång har bekräftats under den senaste tiden. Efterfrågan växer och de lediga resurserna tas successivt i anspråk. Därmed ökar också det underliggande pristrycket i ekonomin. Mot denna bakgrund är det naturligt att nu föra penningpolitiken i mindre expansiv riktning.

Höjningen av reporäntan med 0,35 procentenheter skapar förutsättningar för att hålla reporäntan oförändrad under resten av året, givet att svensk ekonomi framöver utvecklas i linje med Riksbankens bedömning.

Protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion under gårdagens sammanträde kommer att publiceras den 30 november.

En presskonferens kommer att hållas kl. 11.00 i dag, fredag, på Riksbanken, Malmskillnadsgatan 7. För deltagande erfordras presslegitimation. Vid presskonferensen deltar riksbankschef Urban Bäckström och förste vice riksbankschef Lars Heikensten.