Lågt inflationstryck till följd av reala och strukturella faktorer
Utdrag ur Urban Bäckströms tal vid FOREX-mötet den 20 mars:
Under de senaste åren har en förhållandevis hög tillväxttakt kunnat förenas med en bibehållen låg inflation i den svenska ekonomin. Till stor del beror detta på den överkapacitet som fanns i den svenska ekonomin efter recessionen i början av 1990-talet.
Den låga inflationen beror dock inte uteslutande på den överkapacitet som funnits, och finns, i ekonomin. Till bilden hör också förändringar av mer strukturell natur som den svenska ekonomin genomgått. Inte minst kan införandet av ett explicit inflationsmål förmodas påverka pris- och lönebildningen. Ekonomins aktörer väntar sig nu en låg prisökningstakt, vilket påverkar deras beteende.
Mycket tyder också på att det internationella konkurrenstrycket har ökat, exempelvis till följd av ökade möjligheter att förlägga även förhållandevis avancerad produktion till länder med betydligt lägre löner än i västvärlden. Även om detta i strikt mening är fråga om engångseffekter kan den ökade konkurrensen inverka på det globala inflationstrycket under en lång tid. I samma riktning verkar ökad internationell handel, EMU och olika avregleringar.
Det låga internationella inflationstrycket har mycket riktigt bidragit till att hålla importpriserna nere. Tillsammans med fortsatt överskottskapacitet i den svenska ekonomin har de strukturella förändringarna resulterat i låg inflation i den svenska ekonomin de senaste åren. Detta gäller även då hänsyn tagits till faktorer som enbart påverkar inflationstrycket temporärt. I februari var inflationstakten -0,2 procent, mätt med KPI, samtidigt som den underliggande inflationen uppgick till 1,2 procent, mätt med UND1X.
Mycket talar för att inflationen förblir relativt låg de kommande åren. Fortsatt överkapacitet i den svenska ekonomin och god produktivitetsutveckling lär, tillsammans med den ökade globala konkurrensen, verka återhållande på inflationstakten.
