Fjärde lägesrapporten om euron i den svenska finansiella sektorn

Riksbanken publicerar idag Euron i den svenska finansiella sektorn – lägesrapport 4. Rapporten tar upp aktuella trender på euromarknaderna och i vilken utsträckning euron används i Sverige. Dessutom presenteras en analys av den finansiella sektorns ledtider vid en eventuell övergång till euro.


Några av de trender på euromarknaderna som tas upp i rapporten är ökningen av nyemissioner från icke-finansiella företag på obligationsmarknaden samt att det på aktiemarknaden pågår omfattande portföljjusteringar till följd av ökat fokus på regioner och branscher i stället för på enskilda länder. Ökad konkurrens om placerarnas pengar på den gemensamma aktiemarknaden i euro har vidare gjort det allt vanligare med samarbete och strategiska allianser mellan börser. På valutamarknaden har antalet aktörer minskat och omsättningen i euro jämfört med de elva nationella valutorna har minskat med 15-30 procent sedan årsskiftet. Genom betalningssystemet Target går i genomsnitt 167.000 betalningar per dag till ett sammanlagt värde av 922 miljarder euro.


I Sverige har euron inte fått någon större betydelse varken för privatpersoner eller små och medelstora företag. Storföretagen använder emellertid euron i ökad utsträckning. Exempelvis görs utlandsbetalningar i euro i stället för i euroländernas nationella valutor. Svenska banker har knappt 1.500 eurokonton för privatpersoner och drygt 8.000 eurokonton för företag.


Kreditgivningen i euro till företag och privatpersoner uppgår sammanlagt till ca 2,2 miljarder euro. Av detta är andelen till privatpersoner marginell. Vidare har svenska banker tillsammans med utländska finansiella institut medverkat i emissioner av obligationer i euro från svenska företag och kommuner uppgående till 2-3 miljarder euro.


Ledtiderna för tekniska och praktiska förändringar i den finansiella sektorn i samband med en eventuell övergång till euro varierar mellan olika aktörer, bl.a. beroende på hur komplexa datasystem som används och i vilken utsträckning lag- och regeländringar behövs. Flera aktörer klarar omställningen inom ett år från ett svenskt beslut om deltagande.


Riksbankens ledtider för de tekniska och praktiska förändringar av verksamheten som måste genomföras före själva inträdet är tolv månader. Framställningen av eurosedlar och mynt kan emellertid komma att ta längre tid. Finansinspektionens ledtider är 12-18 månader. Bankerna och bankgirocentralen har ledtider om 18 månader, förutsatt att planeringen är genomförd redan innan omställningsarbetet påbörjas.

Försäkringsförbundet uppskattar ledtiderna för försäkringsbolagen till 18-24 månader.

Riksdagen beslutade i december 1997 att Sverige inte skulle delta i EMU:s tredje etapp från starten, men att största möjliga handlingsfrihet ska upprätthållas, bl.a. genom att fortsätta det praktiska förberedelsearbetet så att en eventuell framtida övergång till euro kan genomföras på ett bra sätt. Riksbanken har ett samordningsansvar för förberedelserna i den finansiella sektorn. I de återkommande lägesrapporterna beskrivs den finansiella sektorns arbete med att upprätthålla den handlingsberedskap som riksdagen beslutat om.


Euron i den svenska finansiella sektorn – lägesrapport

4 kan hämtas i Riksbankens entréer, Brunkebergstorg 11 och Malmskillnadsgatan 7, eller beställas från Information Riksbanken; e-post info@riksbank.se, fax: 08-787 05 26 eller tel. 08-787 01 00.

Ytterligare information lämnas av:
Ann Elvhult, internationella avdelningen, tel. 08-787 04 34

Senast granskad

Innehållsansvarig

Kontakta innehållsansvarig

Fyll i information

För att minimera automatiskt spam ber vi dig att svara på frågan i fältet nedan.

7 + 7 ?