Penning- och valutapolitik nr 3
Värdepapperisering är en företeelse som får allt större betydelse på finansiella marknader världen över. Martin Blåvarg och Per Lilja förklarar i artikeln ”Värdepapperisering – en framtida finansieringsform?” vad metoden innebär och vilka förutsättningar värdepapperisering har i Sverige samt för- och nackdelar ur ett samhällsperspektiv.
En av slutsatserna är att användningen av värdepapperisering i svenska banker kan ha positiva effekter på stabiliteten i det finansiella systemet. Det kan medföra att kreditriskerna i det finansiella systemet sprids på ett större antal aktörer i ekonomin. Detta kan också medföra att kostnaderna för att bära kreditrisk minskar, vilket skulle kunna bidra till sjunkande kostnader för låntagare.
”Med hänsyn till de positiva effekterna av ökad värdepapperisering finns det anledning för staten att inta en positiv inställning till denna finansieringsform”, skriver artikelförfattarna.
I Sverige har det under en längre tid pågått konflikter mellan olika grupper av aktörer i bankbranschen. Det har också förekommit konflikter mellan banker och handeln inför lanseringen av nya betalningsinstrument och system. Men detta är inte unikt för Sverige. Det skriver Gabriela Guibourg under rubriken ”Effektivitet i betalningssystemet – ett nätverksperspektiv”.
Teorin om nätverksekonomi och dess tillämpning på betalningssystem visar att en mycket viktig förklaring till dessa typer av konflikter är förekomsten av skalfördelar i betalningssystem, på både efterfråge- och utbudssidan. Från effektivitetssynpunkt är det önskvärt att skalfördelarna tas till vara genom samarbete mellan aktörerna. Samtidigt finns det risker för att sådana arrangemang kan utnyttjas för att höja inträdesbarriärerna för nya aktörer, skriver artikelförfattaren.
Tidskriften innehåller också artikeln ”Sambanden mellan konkurrens och inflation” av Marcus Asplund och Richard Friberg, samt två artiklar skrivna ur ett engelskt perspektiv; ”The New Lady of Threadneedle Street” av den engelske centralbankschefen Edward George och ”The Inflation Target Five Years On” av bankens chefekonom Mervyn King.
Tidskriften kan hämtas i Riksbankens entréer, Brunkebergstorg 11 eller Malmskillnadsgatan 7 eller beställas via e-post (info@riksbank.se), fax (08-787 05 26) eller telefon (08-787 01 00). Artiklarna kan också laddas hem från websidan (www.riksbank.se). En engelsk version, Quarterly Review, kommer att finnas tillgänglig om några veckor.
