Penningpolitiska strategier för den Europeiska centralbanken

Datum 1996-07-16

Det primära målet för det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) ska vara att upprätthålla prisstabilitet. Ansvaret för att utarbeta strategier för den gemensamma penningpolitiken i etapp tre av EMU vilar på det Europeiska monetära institutet (EMI). De slutgiltiga besluten fattas dock av den Europeiska centralbankens (ECB) råd.

I artikeln "Penningpolitiska strategier för den Euro-peiska centralbanken", som presenteras i Riksbankens kvartalstidskrift Penning- och valutapolitik nr 2 1996, diskuterar Claes Berg olika strategier för den gemensamma penningpolitiken.

En av de viktigaste frågorna vad gäller strategin och dess tillämpning är det incitamentsproblem som en centralbank står inför. I artikeln redovisar författaren de olika lösningar som finns i den teoretiska litteraturen på detta problem. Alla dessa strategier har det gemensamt att de syftar till att förankra penningpolitiken, och därigenom inflationstakten, genom att påverka kostnaden för ökad inflation för central-banken. Strategierna skiljer sig, enligt teorin, däremot åt bl.a. i fråga om sina konsekvenser för tillväxtstabiliseringen.

I praktisk penningpolitik finns det dock betydande likheter mellan en strategi baserad på penningmängdsmål och en strategi baserad på ett direkt inflationsmål.

Det är också klart att den Europeiska centralbankens penningpolitik, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ska stödja den allmänna ekonomiska politiken för att främja en hållbar tillväxt.

När det gäller den penningpolitiska samordningen mellan de länder som ansluter sig till det enhetliga valutaområdet och de övriga medlemsländerna i EU ger Maastrichtfördraget begränsad vägledning. Detta potentiella problem, mellan länderna som ansluter sig till euroområdet och länderna som står utanför, gör det nödvändigt med en samordningsmekanism som inte ger valutamarknaderna incitament till spekulativa attacker.

En möjlighet är att skapa ett nytt växelkursarrangemang med den enhetliga valutan i centrum och de andra valutorna i fluktuationsband kring den enhetliga valutan. En mer symmetrisk samordningsmekanism vore att anta gemensamma inflationsmål i båda ländergrupperna. Inflationsmålet skulle förstärka bindningen till låg inflation och kan förhindra att penningpolitiken används för att driva fram konkurrensdevalveringar.

Andra artiklar som presenteras i tidskriften är "Producent- och importpriser och KPI - svagt samband på aggregerad nivå" av Hans Dellmo och "Riksbankens hus-hållsenkät 1995" av Peter Lundquist.

Kvartalstidskriften kan hämtas i Riksbankens personalentré, Malmskillnadsgatan 7, eller beställas från Riksbankens informationscentral på fax 08-787 05 26 alternativt tel. 08-787 01 00.


SVERIGES RIKSBANK