Protokoll från det penningpolitiska mötet den 20 april 2016
Vid det penningpolitiska mötet den 20 april beslutade Riksbankens direktion att under andra halvåret 2016 köpa statsobligationer för ytterligare 45 miljarder kronor. Köpen omfattar både nominella och reala statsobligationer, motsvarande 30 respektive 15 miljarder kronor. Reporäntan lämnades oförändrad på −0,50 procent. Det finns en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om det behövs för att värna inflationsmålet.
Vid mötet konstaterades att direktionen var enig om den bild av den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport.
Flera ledamöter förde fram risker kopplade till osäkerhet på finansmarknaderna och till konjunkturutsikterna i omvärlden. Ledamöterna noterade även att inflationen är låg i omvärlden och att flera centralbanker väntas bedriva en mycket expansiv penningpolitik.
I Sverige är resursutnyttjandet i dagsläget nära normalt, och konjunkturen väntas fortsätta att stärkas. Inflationen har de senaste månaderna blivit något högre än prognosen i februari. Men även om prognosen för inflationen är något uppreviderad de närmaste månaderna väntas den vara lägre än målet även under 2016.
Direktionen är enig om att penningpolitiken behöver vara fortsatt mycket expansiv. Men ledamöterna har lite olika syn på om det är lämpligt att nu förlänga programmet för köp av statsobligationer.
Å ena sidan kännetecknas svensk ekonomi av en hög tillväxt och en allt starkare arbetsmarknad, och inflationen har varit högre än väntat under några månader. Ett stigande resursutnyttjande skapar också goda förutsättningar för att trenden uppåt i inflationen ska fortsätta. Detta kan tala för att inte förlänga köpen av statsobligationer.
Å andra sidan är inflationsuppgången ryckig, och har i hög grad drivits av att kronan har varit svag. En fortsatt god ekonomisk utveckling i Sverige behövs därför för att säkerställa att den uppåtgående trenden i inflationen fortsätter. Samtidigt kvarstår osäkerheten i omvärlden och flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik. Inflationsprognosen är därför mycket känslig för olika omvärldsfaktorer. Detta kan tala för att förlänga programmet för köp av statsobligationer för att minska risken för att kronan stärks alltför snabbt, vilket skulle leda till en svagare efterfrågan på svensk export och en lägre inflation.
En majoritet av ledamöterna ansåg att det är lämpligt att fortsätta att köpa statsobligationer för ytterligare 45 miljarder kronor under andra halvåret 2016. För att få ett brett genomslag på olika räntor bör köpen omfatta både nominella och reala statsobligationer, motsvarande 30 respektive 15 miljarder kronor. Tills vidare återinvesteras också förfall och kuponger på portföljen av både nominella och reala statsobligationer. En ledamot ansåg att penningpolitiken är tillräckligt expansiv för att inflationen ska stiga mot 2 procent, och att det därför inte är nödvändigt att förlänga köpen av statsobligationer.
Direktionen var enig om att behålla reporäntan på −0,5 procent, och precis som i februari bedöms räntan långsamt börja höjas i mitten av 2017.
Direktionen var också enig om att det är viktigt med en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, om det behövs för att värna förtroendet för inflationsmålet.
