Protokoll från det penningpolitiska mötet 28 april 2015
Vid det penningpolitiska mötet den 28 april beslutade Riksbankens direktion att köpa statsobligationer för ytterligare 40-50 miljarder kronor. Därtill sänktes reporäntebanan påtagligt jämfört med beslutet i februari. Reporäntan lämnades oförändrad på −0,25 procent men kan sänkas ytterligare. Först under andra halvåret 2016 väntas räntan långsamt höjas. Dessa åtgärder och beredskapen att göra mer understryker att Riksbanken värnar inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen.
Vid mötet konstaterades att direktionen var enig om den bild av den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport.
Den globala konjunkturen fortsätter att långsamt förbättras. Även om osäkerheten om konjunkturutvecklingen i omvärlden är fortsatt stor ser återhämtningen i euroområdet ut att stå på en fastare grund.
Den expansiva penningpolitiken bedöms ha en positiv effekt på svensk ekonomi. KPIF-inflationen har börjat stiga och har de senaste månaderna blivit något högre än i Riksbankens prognoser. Även BNP-tillväxten under det fjärde kvartalet 2014 blev högre än förväntat.
I en miljö där penningpolitiken i vår omvärld går i otakt är växelkursens utveckling svårbedömd. Kronan har försvagats en hel del vilket ger stöd åt inflationen. Om kronan skulle förstärkas snabbt eller omvärlden utvecklas sämre än väntat riskerar det att bryta inflationsuppgången.
Direktionen var enig om att det krävs en mer expansiv penningpolitik för att säkerställa att inflationen stiger mot målet tillräckligt snabbt. Inflationen bedöms nå 2 procent vid årsskiftet 2015-2016.
Samtliga i direktionen förespråkade att utöka köpen av statsobligationer med ytterligare 40-50 miljarder kronor, att reporäntan ska ligga kvar på −0,25 procent och att revidera ned räntebanan påtagligt jämfört med beslutet i februari.
Inflationen har varit låg länge och Riksbankens penningpolitik speglar att toleransen för låg inflation är mycket begränsad. Det finns därför en fortsatt hög beredskap att vid behov göra penningpolitiken ännu mer expansiv även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena, såsom att sänka reporäntan ytterligare, att köpa mer statsobligationer, att börja låna ut till företag via bankerna eller att intervenera på valutamarknaden.
Flera direktionsledamöter uttryckte en oro för de risker som finns förknippade med en mycket expansiv penningpolitik. Dessa är bland annat kopplade till hushållens skuldsättning och snabbt stigande bostadspriser. Ledamöterna poängterade att det nu är angeläget att regeringen och andra myndigheter genomför åtgärder som minskar dessa risker. I sammanhanget underströks vikten av att Finansinspektionens mandat och verktyg förtydligas och att förutsättningarna för ett amorteringskrav utreds snarast. Ledamöterna lyfte även att snabba prisuppgångar på riskfyllda finansiella tillgångar är något som kräver ökad vaksamhet framöver.
